3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III

I Ridderstads »Gömdt är icke glömdt» offentliggjordes sedermera, mot slutet af 1840-talet, åtskilliga ganska vigtiga bidrag till G. M. Armfelts biografi, dels utdrag ur hans brefväxling, dels andra Armfeltiana. Såsom ett sådant kan äfven anses den i samma samling offentliggjorda själfbiografien af fröken M. Rudenschöld. Äfven »De la Gardieska arkivet», utg. af P. Wieselgren, innehåller åtskilliga bref och anteckningar af intresse för skildringen af Armfelts öden och personlighet. I »Minnen ur Sveriges historia, samlade af B. v. Schinkel», hvarest Armfelt, såsom naturligt är, mångenstädes omnämnes, meddelas äfven utdrag ur hans brefväxling och dagböcker, hvilka, ursprungligen tillhörande det Armfeltska familjarkivet, på okändt sätt kommit i denna samlares händer .

Inom den rika historiska memoarlitteratur från det Gustavianska tidehvarfvet, som under de senaste årtiondena blifvit offentliggjord — Adlerbeths, Fersens, Schröderheims, Nordins, Wallqvists, L. v. Engeströms och Ehrenströms anteckningar, för att ej nämna flera — förekomma bidrag till Armfelts biografi, hvilkas uppgifter dock, såsom dylika källor öfver hufvud, med varsamhet måste anlitas. I svenska biografiska handböcker — Biografiskt lexikon, Svenskt Pantheon, m. fl. — finnas mer och mindre utförliga lefnadsteckningar öfver denne man, som med skäl kan räknas till vårt lands namnkunnigaste; och i de flesta historiska arbeten, som omfatta Gustaf III:s och Gustaf IV Adolfs regering, läsas bidrag till hans historia och karakteristik. — Äfven dikten — ej endast den, som i memoar-litteraturen framträder med anspråk att vara historia eller biografi — har i romantiserad form behandlat Armfelts öden, hvilka i och för sig erbjuda rikt ämne för en romanförfattares fantasi. I nästan alla