Read Runeberg

3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt

Originalsida 388
Originalsida 388
Originalsida 388
Originalsida 389
388–389

Sida 388

öfvermodiga England för att skydda den nordiska handelns intressen. Kejsar Paul, som i sin förbittring mot England varit beredd att förklara detta land krig, hade varit en af detta förbunds ifrigaste befrämjare; och vid de förvecklingar med England, hvartill det gifvit anledning, var Rysslands bistånd af synnerlig vigt för de andra nordiska rikena. Danmark fick vid slaget på Köpenhamns redd i April 1801 hårdt umgälla sin anslutning till detta förbund; och Sveriges ställning var hotad, hvarjämte dess passiva, föga ärofulla rol vid det engelska öfverfallet af dess bundsförvandt gjorde det tvifvelaktigt, om det ville och kunde uppfylla sina förpligtelser. I stället för att komma Sverige till hjälp och upprätthålla fördraget, syntes emellertid den nye ryske kejsarens kabinett ärna följa en alldeles motsatt politik, till bekymmer för den redlige ambassadören Stedingk, som flitigt arbetade mot Englands intresse i Petersburg, och ej mindre för Armfelt, som hoppats att se sin älsklingstanke om nära sammanslutning mellan Sverige och Ryssland på väg att förverkligas. I det bref till Gustaf IV Adolf (26 Mars/6 April 1801), i hvilket kejsar Alexander uttalade sig om dessa ämnen, antydde han sin lifliga önskan att vinna fred med England, ehuru han tillade, att »on peut allier la fermeté avec l’amour de la paix»; men ett par veckor senare tillkännagaf han för sitt sändebud i Stockholm det omslag i Rysslands politik i förhållande till England och Frankrike, som utmärkte tronskiftet. Oaktadt alla den nye kejsarens vänskapsförsäkringar var sålunda kejsar Pauls död under för handen varande omständigheter en olycka för Sveriges politiska ställning. »Med alla sina extravaganser, skref Stedingk, skulle jag ha önskat att denne monark fått lefva ännu någon tid. Jag är säker på att K. M:t skulle hafva vunnit därpå, och att det skulle hafva bekommit engelsmännen ganska illa.»

Hos grefve Pahlen, med hvilken Armfelt, såsom nämndt är, underhöll liflig förbindelse under sin vistelse i Petersburg och med hvilken Stedingk äfven hade långa öfverläggningar, väntade man att finna stöd för Sveriges intressen. »Han var, skrifver Stedingk, porté de coeur et d’ame pour l’union avec la

Källa: Project Runeberg ·