Sida 232
Desse lärde från när och fjärran Ökade ytterligare hennes egenkärlek genom att tända rökelse till hennes ära på vers och prosa. Ilon kallades »den tionde sångmön», »Nordens unga Sibylla», »konungarnes drottning», »naturens underverk», »den andra solen», »den unga Pallas», »den ojämförliga», »den himmelska hjältinnan», »världsalltets heder» o. s. v. Kristina kände sig ibland trött af allt detta smicker och kunde skämta daröfver, men hon undgick därföre ej dess skadliga inverkan.
Själfva arten af den bildning Kristina omfattade och som desse lärde representerade var egnad att utveckla själfkäns-lan och försvaga fosterländskheten. Ännu herskade humanismen, och dess karaktär hade alltid varit kosmopolitisk. Det egna jaget sattes öfver hvarje nationel begränsning.
Kristina hade oaktadt alla bemödanden att göra henne till svensk med en viss hänförelse omfattat just dessa kosmopolitiska ideer, som så väl öfverensstämde med hennes alltomfattande ande, hennes starka känsla för rättvisa och hennes hänsynslösa egoism — ty just denna blandning af ondt och godt är kosmopolitismens grundval. Hon brukade säga, att hon tyckte lika mycket om alla nationer. Det fanns för henne blott två slags folk, hederliga och ohederliga. Men med dylika grundsatser måste den fosterländska bildningen för henne få ett underordnadt intresse. Hon förstod sig också mindre på dessa svenske lärde: tröga, tunga, fast djuptänkta och grundliga.
Sin brist på nationell känsla visade hon också genom att taga med sig, då hon lemnade Sverige, alla de stora samlingar af manuskript, taflor, kaméer, medaljer o. s. v., som hon skaffat sig under sin regering. Hon hade utskickade i hela Europa, hvil k a för hennes räkning inköpte dyrbarheter af alla slag. Åtskilligt hade hon ärft, åtskilligt hade kommit till Sverige genom krigen. Alla dessa härligheter, de må hafva varit köpta med svenskt blod eller med svenska penningar, följde Kristina till Rom. Mycket förskingrades redan under hennes lifstid genom vårdslöshet och oärlighet. Särskildt gäller detta hennes manuskriptsamling, som en gång varit bland de största i Europa. Återstoden af sina samlingar testamenterade hon till sin gunstling, kardinal Azzolini, och den har hamnat dels i Vatikanen, dels i åtskilliga europeiska
Källa: Project Runeberg ·