Sida 24
Förord ...
mångfald af frodiga växtformer, hvilkas mångskiftande, ofta stora och yppiga blommor kläda fälten med den rikaste färgprakt. Här är det egentliga hemlandet för många praktväxter i Europas blomsteranläggningar, t. ex. för pionen, sibiriska ärtträdet och den blåa svärdsliljan.
Om Sibiriens skogsbälte bildar världens största skog, så bildar denna blomsterstäpp världens största odlingsmark, i omfång och bördighet troligen utan like. Utan gödning och med ytterligt ringa odlingsarbete skulle man ur dess svarta jord år efter år kunna framlocka de rikaste skördar. För närvarande är dock detta ypperliga odlingsland ytterligt glest befolkadt, och detsamma gäller i ännu högre grad om det mindre lätt odlade skogsbältet. På längre af stånd från floderna är detsamma ett för det mesta okändt land, där européen sällan eller aldrig sätter sin fot och där endast den infödde nomaden eller jägaren ströfvar omkring. Dock äro dessa skogar ingalunda så rika på vildt, som man skulle vänta, kanske emedan myggen om sommaren blir< för de varmblodiga djuren outhärdlig.
Hufvudbefolkningen i skogsbältet utgöres af infödda nomad- eller jägarstammar, af hvilka samojeder, ostjaker, tunguser och jakuter äro de talrikaste. Endast längs floderna träffar man här ryska byar och bondgårdar, anlagda för handel med infödingarna, för fiske och på några ställen äfven för guldvaskning. Först i mellersta delen af landet är den ryska befolkningen talrikare ; den är här på ett bredt bälte utbredd öfver hela den ofantiiga sträckan mellan Ural och Angara.
Längst i norr bestå de ryska boningsplatserna af träkojor med platta torftak. Sådana träsniderier och prydnader, som vanligen träffas på den förmögne ryske bondens hus, och hvilkas konstmässiga former angifva, att invånarne fått tid att tänka på annat än tillfredsställande af stundens nödtorft, saknas här fullständigt, men längre söder ut blifva byarna större och husen prydligare. En i bjärta färger målad kyrka erinrar oftast därom, att någon af byns invånare blifvit rik nog att bekosta denna prydnad åt sin hembygd. Allt angifver en viss välmåga; husens inre är, om msth undantager de öfverallt kringkrälande kakerlackorna, ganska snyggt. Väggarna äro prydda med fotografier och stentryck.
Källa: Project Runeberg ·