Tillbaka Read Runeberg

Folkskrifter n:o 16-30 (1854)

Originalsida 96
Originalsida 96
Originalsida 96
Originalsida 97
96–97

Sida 96

Erik Stenbock bortröfvar

16

förrän hon följde mormor till Gjäddeholm, efter herr Thure och moster fru Sigrid bade bjudit mo= ster fru Magdalena till brudfränja åt en amma, som hade. ammat upp tre stycken mosters barn, då hon hängde på henne en af de klenoder, som herr. Erik hade gifvit henne, deribland var ett diamantkors mycket skönt; då mormor kom in och såg att hon gick så svartklädd, sade Hon: kära Malin, hvarför går du alltid i svart? Då utbrast hon' i: gråt och sade: kära fru mor! detta bar 'väs rit min drägt alltsedan jag kom ur min fru moders hus. Då-sade mormor: du skall icke så mera gå; och när hon satte diamantkorset på bruden, sade mormor: nej det skall du hafva sjelf på dig, och tog det så och hängde det på hennes bröst. Då utbrast hon åter i stort gråt och kysste mormors händer. Sedan såg hon icke mera så bedröfvad ut, som hon tillförene gjort:

21451 By NUR ET Stockholm, tryckt hos P, G. Berg, 1854.

Källa: Internet Archive · ·