Sida 123
är det endast två, som göra undantag från denna regel. Den ena är en hällkista vid Holmen i Frendefors socken, hvilken är anlagd vid ett lågt berg, så att berget utgör kistans norra långsida. Den andra är en 10 fot lång hällkista vid torpet Brannerud under Töresbyn i Holms socken, som ligger i nästan rät vinkel mot en större, 19 fot lång hällkista, hvars riktning är N.—S.; afståndet mellan båda grafvarne är endast 16 fot.
Hällkistornas längd är vanligen 8—14 fot; bredden 3—5 fot och djupet 2,5—5 fot. Några äro dock större. Den största på Dalsland är den nyss omtalade kistan vid Brannerud, hvilkens längd är 19 fot, ehuru bredden endast är 4 fot; hon har varit täckt med en enda kolossal, nära fotstjock häll. 2
Den största nu kända hällkistan i Vermland, belägen vid Gyltenäs i Trankils socken, är 18 fot lång och 4 fot bred. På hvardera sidan om henne synes hafva legat en mindre kista, hvars ena långsida bildats af den stora kistans sidohäll. 3
Fig. 117. Plan af en hällkista vid Knyttkärr nära Åmål, Dalsland; 17 fot lång.
De största grafvarne af nu i fråga varande slag torde finnas i Vestergötland. Vi hafva redan omtalat dem vid Skottened och Hult af något öfver 20 fots längd. Några andra finnas, som äro 24—30 fot långa. Och i Magra socken, Bjerke härad, ligger en nu nästan förstörd hällkista af 32 fots längd och 8 fots bredd, men såsom vanligt afsmalnande mot den Sydvestra gafveln, hvilken är öppen. Den längsta nu kända hällkista i Sverige torde vara en, som ligger på "Stora Lunds-kullen" i Härene socken, Kullings härad. Hennes längd är 35 fot och bredd 8 fot; hon är ungefär 1 fot bredare vid midten än vid ändarne.4
Nästan alla hällkistor sakna nu gafvelhäll vid den södra ändan, hvilket icke gerna kan bero på någon tillfällighet, helst äfven gånggrifternas och stendösarnes ingångar vanligen vetta åt solsidan. En
1 Lignell, "Beskrifning öfver grefskapet Dal" (Sthlm, 1851), 1 sid. 67.
2 Lignell, "Antiqvarisk topografi öfver landskapet Dal", sid. 21 (af Vitterhets-akademien år 1850 prisbelönt täflingsskrift; handskrift i Akademiens arkiv).
3 Djurklou, reseberättelse för år 1867, sid. 151.
4 Djurklou, reseberättelse för år 1868, sid. 71 och 187.
Källa: Project Runeberg ·