Sida 134
begagna detta uttryck helst i den mera inskränkta betydelsen af en fristående, d. v. s. åtminstone till en del obetäckt, hällkista och använda för öfriga grafkistor af sten den allmännare benämningen "stenkista".
De flesta svenska gånggrifter ligga inom Skaraborgs län i Vestergötland. Från den till Elfsborgs län hörande delen af Vestergötland känner man f. n. endast en gånggrift, belägen vid Blixered i Asbräcka socken, nära Göta elf. Kammaren är 16 fot lång och 8 fot bred vid norra ändan, men afsmalnar mot den södra, från hvilken en smal gång leder — således i samma riktning som kistan. 1
Dessutom finnas gånggrifter i Skåne och Bohuslän. Fig. 125 och 126 visa två bohuslänska grafvar, hvilkas tydliga gångar berättiga oss att föra dem till denna grupp. 2
Den fig. 125 afbildade grafven ligger vid Gunneby i Stenkyrka socken på Tjörn. Kammaren, som täckes af två stora hällar (a, b), är 12 fot lång och 6 fot bred. Den "ganska långa" gången (c) vetter åt S.O.; tre af hans takstenar (d, e, f) finnas ännu qvar. — En liknande graf, belägen på Lunneslätts egor i Tegneby socken, Oroust, ses fig. 126.
Fig. 125. Gånggrift vid Gunneby på Tjörn, Bohuslän.
Kammaren är 11 fot lång, 8,5 fot bred, "men föga hög"; takhällen har omkring 15 fots längd. Gången, som saknar takstenar, vetter åt S.Ö.; dess väggstenar lära dock ej höja sig öfver högens yta.
Äfven i Nerike och Södermanland har man funnit ett par grafvar af hufvudsakligen samma form som gånggrifterna, ehuru man icke känner något om de lik eller fornsaker, som de troligen inneslutit.3
Fig. 127 visar en af dessa grafvar, belägen vid Yxhult i Kumla socken, Nerike. Grafkammaren har invändigt en längd af 14 fot och en bredd af 10 fot; höjden är icke angifven. Från södra sidan, men något vester om midten, leder en kort, 4 fot bred gång. Mellanrummet mellan kam-
1 Enligt benäget meddelande af hr adjunkt E. W. Olbers.
2 Förf:s "Bohuslänska fornsaker från hednatiden", sid. 12 —15.
3 "Antiqv. tidskr. f. Sverige", 3 sid. 301 och 359 (jfr noten).
Källa: Project Runeberg ·