Tillbaka Read Runeberg

Sveriges forntid : försök till framställning af den svenska fornforskningens resultat. Text, 1, Stenåldern

Originalsida 95
Originalsida 95
Originalsida 94
Originalsida 95
94–95

Sida 95

95

ben, kan man, efter allt hvad vi för närvarande känna, icke anse detta fynd vara äldre än bronsålderns början. Vi torde emellertid böra afvakta flere upplysande fynd, innan vi kunna afgöra, huruvida de "båtformiga" stenhammarne egentligen tillhöra sten- eller bronsåldern. Att nordborne redan under stenåldern kunnat utföra så fina arbeten, bör icke betviflas, och att sådana väl arbetade stenyxor med utsvängd egg som Atl. 39 och 42 begagnades redan under stenåldern, visas af några fynd i gånggrifter.1

Att stenyxorna verkligen stundom användes som vapen, visas bland annat af ett fynd, som man i början af detta århundrade gjorde i en stenkista på bottnen af ett stort stenkummel i Sydvestra Skotland. Kistan inneslöt skelettet af en man, hvars ena arm hade genom hugget af en stenyxa blifvit nästan alldeles skild från skuldran. En bit af yxan satt ännu qvar i benet.2

Af spjuten och lansarne finnas naturligtvis endast spetsarne qvar. De flesta äro af flinta (Atl. 45—51) ;3 men äfven spetsar af ben synas hafva varit i bruk.4 Spjutspetsarne af flinta hafva någon gång ända till 0,6 ä 0,7 tums tjocklek; deras vanliga längd är 4 a 8 tum. Andra äro dock mycket längre. Den längsta, som Nationalmuseum eger, är 12,4 tum lång (med 1,55 tums bredd).5 Och i grefve G. M. Hamiltons samling på Hedensberga i Vestmanland förvaras en dylik, nära Halmstad funnen spjutspets, afbildad Atl. 45, som är 13 tum (38,3 centimeter) lång.6 Vid Grude i Stavangers amt, Norge, har man funnit ett flintspjut af 41,9 centimeters längd;7 och "Oldnord. Museum" i Köpenhamn eger en sådan spjutspets af 44 centimeters längd. Det längsta flintvapen af

detta slag, jag hittills sett omtaladt, är funnet i en graf i Tennessee, Nordamerika. Dess längd är "föga mindre än 22 eng. tum" (56,4 centimeter), men bredden endast l 3/4 tum (4,5 centimeter); båda eggarne

1 "Annaler f. nord. Oldkynd'' 1862, pl. 2 fig. 7 (Hammer på Själland); "Jtettestuen ved Rromme" i "Sorö Akademis Skoles Program for 1872". Jfr Madsens "Steenal-deren'', pl. 15 fig.8 (Gundestrup i Jylland).

2 Lubbock. ''Pre-historic times'', l:sta uppl., sid. 69.

3 Andra ses i Nilssons "Stenåld.", 2:auppl., pl. 3 och 4 : jfr Madsen. "Steenalderen", pl. 36 och 37. Om de någon gång funna pil- eller spjutspetsarne af skiffer, se här nedan.

4 Nilssons ''Stenåldern'', fig. 59; jfr pl. B tig. IV. 5 St. M. 1518; funnen i »Skåne.

6' "Hallands fornm.-för:s årsskrift", sid. 158. 7 Nicolaisen, "Norske fornlevninger", sid. 298.

Fig. 80. Sågtandad spjutspets af flinta. Skåne. 1/2.

Källa: Project Runeberg ·