Tillbaka Read Runeberg

Fria fantasier eller Törnrosens bok. Band XII–XIII

Originalsida 98
Originalsida 98
Originalsida 98
Originalsida 99
98–99

Sida 98

II. Hvad är penningen?

98 HvaApD Är

af vara; om detta förkastande öfverhufvud vore möjligt och om icke en oafvislig nödvändighet i sjelfva bildningens utveckling förde 'oss i armarne på: en mynt-idealism, hvars faror kunna vara yttterst stora, men hvars fördelar å andra sidan visa sig så utomordentliga, att vi icke för möjligheten af de förra vilja släppa de sednare, äfven om hela saken vore af natur att ens kunna afvisas.

Hvad; som återstår att göra; består således blott uti att skarpt urskilja hvilken egenhet det må vara, på hvilken faran hänger; så att med klokt och säkert undvikande af den, fördelarne ensamt stå att skörda. Ingen bör förundra sig om faror genom penning-idealismen hittills ofta i uppstått, och »om flere olycksfall visst ännu blifva att erfara. Ett förhållande >» som hör till de mest hemlighetsfulla i verlden, kan väl icke så hastigt utredas. Och att stora misstag emellertid skett, uppsåtliga bedrägerier äfven genom sakens eget mörker varit lätt verkställda, samt att det hela . således ofta kommit i vanrykte, bör icke falla oss besynnerligt före. Gå vi icke längre tillbaka än 135 sekel; så möter oss taflan af tvenne samtidiga ideella penningeföretag, begge gigantiska och met olycklig utgång; men sammanstörtande mindre Fenom beräkningens och sakens egen osäkra grund,

än genom det falska i utförandet. Det ena, i Frank-

Källa: Internet Archive · ·