Sida 6
fäderneslandets bästa fordrade, wann dem utan motstånd, lät taga wärjorne af de få äldre officerare som wägrade det, men tro- och huldhetsed af alla öfrige, förkunnade det församlade, högst bestörta riksrådet arrest, lät kungöra den nya konstitutionen, försäkrade folket om sina faderliga afsigter, och lyckades att få konstitutionen godkänd. De narrade riksråden, hwilka under lugna ansigten dolde sin förargelse, beröfwades all makt, och det Kongl. anseendet återställdes på deras bekostnad.
Under de första åren af sin regering sökte Gustaf af alla krafter att befrämja rikets wäl; men småningom förleddes han af en gränslös äregirighet till många okloka handlingar, hwilka ej kunde medföra annat än bedröfliga följder för Swerige; missnöjda saknades icke; hatet af de Adelsmän, hwilkas stolthet Gustaf genom den utförda revolutionen i så hög grad kränkte, waknade med ny styrka; en sammanswärjning af flera Adelsmän bildade sig, och en medlem af denna war Ankarström. Konungens död beslöts, och mördarens roll föll på Ankarström, hwilken lågade af hämd och enskildt hat.
Ankarström härstammade från en ansedd familj, hans far hade warit Öfwerste-Lieutenant. Ända till åtta års ålder förblef han i sina föräldrars hus, men skickades då till Upsala, för att bibringas
Källa: Project Runeberg ·