Tillbaka Read Runeberg

Gustaf Mauritz Armfelt: studier ur Armfelts efterlemnade papper samt andra ...

Originalsida 432
Originalsida 432
Originalsida 432
Originalsida 433
432–433

På sidan 432 nämns Paul I

Sida 432

VII. Utan hem 1798—1802

432 UTAN HEM 1798 — 1802.

»fiérté, ceremoni och pomp», fann han högst anmärkningsvärdt. »I går åt jag middag hos Bonaparte, skrifv^er Armfelt i ett bref. Der var en mängd menniskor; vi kommo ej till bords förr än kl. 7, men tre qvart räckte hela middagen. Så snart han är mätt, hvilket gfär fort, så stiger han från bordet Servisen var vacker och väl dresserade betjenter. Efter middagen var ett slags cour, som räckte nog länge. Han gick omkring och talte med något hv^ar. Hans fru sitter i stor fåtölj; hon stiger upp för ingen, men lyfter lite på sig för personer al marque.»

Det dröjde emellertid icke länge, innan Armfelt fann, att den republikanska friheten under Bonapartes ledning var en frihet af egendomligt slag; och han sjelf fick erfara, att revolutionens godtycklighet endast utbytts mot despotismens. Sjelf har han derom ingenting berättat i brefven till de sina, i hvilka han iakttager en stor försigtighet. Han kände, att han var bevakad, ehuru under formerna af en uppmärksamhet, hvilken han såsom en framstående person hade rätt att fordra. »Hvad min personella consideration angår, skref han strax sedan han lemnat Paris, har jag ej att klaga, au contraire: man gör mera reflexion på mig än jag det ville; och i Paris, der jag var, vet Gud, utan alla politiska projekter, som kosmopolit och för ätt se, var jag följd och eftersedd, som om jag ockuperat mig med de vigtigaste affärer.» Under trycket af denna känsla skref han en gång från Paris till sin hustru: »När jag en gång kommer ur denna fria och lyckliga republiken, skall jag söka upp för dig gamla historier, som skola bevisa, att om Paul I* pretenderade att vara den tilltagsnaste af despoter, han ändå kunnat finna den, som disputerade honom företrädet.» Försigtighet med tunga och penna vore derföre nödig. »Dessutom äro mina gamla tänkesätt för kända, heter det vidare, för att ej det minsta, som komme från mig, ju gjorde ett slags effekt. **

• Jemförelsen mellan Bonaparte och Paul I återkommer ofta i Armfelts bref från denna tid. »Likheten mellan deras karakter och regeringsprinciper är stor, med den skilnad, att den franske despoten har mera suite och karakter, men sämre hjerta och ej den ryske despotens nobla désintéressement.» (*/, 1802.) ♦♦ Dock skref Armfelt, såsom det synes, politiska bref frän Paris till drottningen af Neapel. Hon tackar honom i ett bref (V3 1802) för de af honom sända »détails sur la France», hvilka vore »écrits de main de mattre*.

På sidan nämns Paul I

Källa: Internet Archive · ·