Sida 37
Sedan Jerker efter mycket krångel omsider kraflat sig upp på Bläsan, tittade han upp till tuppen på kyrktornet och mumlade för sig sjelf:
— Det är visst värdt att fråga efter vägen till Stockholm! Den der tuppen sitter ju enkom deruppe för att visa vägen.
Och derpå satte han Bläsan i lunk.
Sedan han ridit en stund framåt sade han »ptro!» åt Bläsan och började se sig omkring.
— Hm! — sade han. — Jag skulle kunna svära — i fall det inte vore syndigt — på att jag sett den här vägen förut; men när allt kommer omkring så är väl den ena vägen så temligen lik den andra.
Så red han åter framåt en stund, och så sade han »ptro!» åt Bläsan igen.
— Minsann skulle jag inte kunna svära på att jag har sett den här backen förut — sade han för sig sjelf. — Men som det är synd att svära, ska’ jag inte göra det; och när allt kommer omkring, så är väl också den ena backen så temligen lik den andra.
Derefter red han åter framåt en stund, och så sade han »ptro!» åt Bläsan igen.
— Minsann skulle jag inte kunna svära på att jag har sett den här bron förut; men det är inte bra att svära så här dags, och för resten så är väl också den ena bron så temligen lik den andra.
En stund derefter red han in i en viss liten by.
— Hm! — tänkte han för sig sjelf — jag skulle
Källa: Project Runeberg ·