Sida 22
22
fann jag straxt Ö. om Segersta gästgifvaregård. Den fina polituren och strieringen har. emellertid der gått förlorad. Endast vid Stensåsa iakttog jag fina
repor, till hvilka jag framdeles återkommer ?).
Gotland.
Då både Murcmsos (”On superficial detritus in parts of Sweden”) och LinpstrRöM (”Om Gotlands höjning? i Öfvers. af K. Vet.-Akad. Förh., 1852) skrifvit om de lösa lagren på denna ö, kan det anses öfverflödigt att yttra något derom, och jag skall derföre fatta mig kort.
Kross-stensbildningarne synas mig vara af obetydlig mågtighet. De båst utpreglade fann jag vid Lummelund, der de hvila omedelbart på den slipade kalkstenshällen. Smärre refflade block äro der ej sällsynta. För öfrigt är kalkstenshällen betäckt med sand, lera eller örjord, hvilken senare bildning stundom erinrar om kross-sten, såsom redan är nämndt i fråga om Öland.
Den enda rullstensås, jag iakttagit på Gotiand, är den, som börjar vester om Tingståde träsk och som, följande träskets norra strand, småningom utplattas åt N. O. 9). > Sandbildningar förekomma mera allmänt. Att med säkerhet bedöma de lösa lagrens natur år emellertid svårt, alldenstund goda profiler äro så sällsynta. Strandvallar af betydlig mägtighet sträcka sig, stundom i flera afsatser, parallelt med stränderna. De bestå nästan uteslutande af kalkstensklapper. I likhet med Öland är äfven denna ö öfversållad med lösa, ofta refflade block af främmande ursprung 5).
På den fasta grunden hafva refflorna bibehållit sig mindre väl, än man med kännedom om den ljusa, hårda, stundom marmorartade kalkstenen, hvilken åtminstone flerestådes i Medel-Gotland utgör öfversta lagret, skulle hafva anledning att förmoda. Kalkstenshallen är nemligen vittrad öfverallt, der den legat någon längre tid obetäckt, och företer i så fall på sin höjd endast de allra gröfsta refflorna. Af tabellen synes, att dessas allmånnaste riktning på
?) Till närmare undersökning vill jag anbefalla kuststräckan emellan Runsten och 9Segersta, samt landet N. om Föra, hvilket är mig alldeles främmande. På det egentliga Alfvaret skall man förgäfves, tror jag, söka refflor.
") Se ytterligare härom: LInDstrRÖM, anf. st. p. 198.
") Beträffande sättet, huru dessa block blifvit utspridda öfver Gotland, hänvisar jag till föreg. sidan.
Källa: Internet Archive ·