Read Runeberg

Idun: 1889

Originalsida 277
Originalsida 277
Originalsida 276
Originalsida 277
276–277

Sida 277

N:r 32.

Fredagen den 9 augusti 1889.

2:dra årg.

B yra:

Klarabergsgatan 54, en tr. Annonspris:

25 öre pr petitrad (= 10 stafvelsen).

Tidningen kostar

endast 1 krona för qvartalet.

postarvodet inberäknadt. Ingen lösnummerlorsäljning.

Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG.

Träffas å byrån kl. 10—11. Allm. Telef. 6147.

Utsrifning-stid:

hvarje helgfri fredag. Infaller helgdag pä fredagen, utgifves tidningen näst föreg, eller nästfölj. söckendag.

Prenumeration sker

I landsorten: å postanstalterna. I Stockholm: hos redaktionen, ä Stads-postens hufvudkontor, i bokladorna samt å tidningskontoren

Emelie Flygare-Carlén.

en dag Idun nu utsänder sitt 32:dra L n:r för året är en bemärkelsedag för den svenska qvinna, hvars rykte bland alla hennes medsystrar gått längst inom den civiliserade verden. Författarinnan till »Rosen på Tistelön», »Köpmanshuset i skärgården» och »Pål "Varning» ingår den 8 dennes i sitt 83:dje år.

Det är ett lif längre än det va'nligen för menniskors barn tillmätta, hvars bilder i brokig vexling säkerligen denna dag hägra för den åldrigas minne, der hon, med de jordiska ögonen skumma, men med själens blick allt jemt klar, sitter i sin lilla våning der uppe på Ladugårdslandet.

Hon minnes nog barndomens dagar, då hon ensam med blott för hennes fantasi existerande väsen — små underbara flickebarn — lekte i de mörka sjöbodarne bland trossar och kablar, gamla gal-jonbilder, tomma silltunnor och andra härligheter, eller då hon om aftnarne, hardt när andlös af häpnad och uppmärksamhet, satt i bodkammaren och lyssnade till alla de under-

bara äfventyr från böljornas rike, hvilka skut-skepparne och fiskar-gubbarne visste förtälja. Och då den praktiska modern förklarade: »det här måste ha ett slut — det är icke nyttigt för flickan att höra på så mycket vidskepliga historier,» förklarade den romantiskt anlagde fadern: »låt du henne prata med sjöfolket — sämre läror kan hon få; när hon blir lite' större, skall hon få följa med mig på mina resor i skärgården.»

Och så dessa resor i frisk kultje öfver solglittrande vågtoppar eller i storm mellan svarta afgrundsdjup! Dessa resor, under hvilka hon i grund och botten lärde känna det folk, hvars skildrerska hon sedan skulle blifva, just sådant det, i vexlande sorg och glädje, lefver sitt lif å vestkusten eller å de böljor, som skölja dess stränder. Och derifrån gå tankarne högt, högt upp på landbacken, ända långt in i Småland, der den unga makan och modern tillbragte sitt första, korta äktenskap. Och derifrån till nya scener: till hufvudstadens verld, till de älskvärda, de

Emelie Flygare-Carlén.

Porträttbyst af Augustinus Wallenberg.

Källa: Project Runeberg ·