Idun: 1890

426 I D U N 1890 som ofta tvekade i sin brydsamma kamp, huru långt det var klokt att hålla emot. Och där icke trots hjälpte, kom listen till hjälp. Huru många långa, sömnlösa nätter vakade ej modem i tårar, väntande med ångest sin dotters hemkomst från något olofligt nöje, som hon rymt sig till med en af sina många samvetslösa, upp- vaktande unga sprättar! När hon ändtligen kom, när hon hörde hennes smygande steg i den mörka lilla tamburen, då blef det en sådan oändlig lisa efter kvalen att dock veta henne åter räddad in i hemmets lugna skygd, att hon oftast ej kom sig för med att förebrå. Ty därhän gick det. Hon tröttnade tillsist att bearbeta denna ofruktbara jordmån. Hvartill bå- tade det att förebrå? Till intet — till intet; huru väl visste hon det ej : af tusen förkrossande, stund- liga erfarenheter. I förtviflan, dödstrött, hade hon nästan uppgif- vit striden! I sin korrespondens med sonen fördolde hon till största delen sin sorg öfver Käthe. Hon ville ej oroa honom i hans arbete i det aflägsna landet. Han kunde ju dock intet göra — lika litet som hon. När Käthe nyss fyllt 17 år, kom katastrofen, som på sin tid lät rätt mycket tala om sig till och med i de engelska tidningarna. En amerikansk akrobat, en James Bentson, hvilken för säsongen uppträdde å Londons största cirkus och var myc- ket uppburen särskildt bland damerna för sina våghalsiga prestationer och sitt djärft manliga ut- seende, rymde plötsligt med en ung Londonllicka af svensk extraktion, en i vissa kretsar mycket bekant skönhet, berättade de. Den gången fick Sven Berg ett bref från sin mo- der med hela den bittra sanningen. »Jag har ingen dotter mer, Sven, och du ingen syster. Hon är död, för evigt död för oss, och vi hafva blott hvaranda. Jag har förbannat henne och glömt henne. Du skali göra detsamma.» Så skref den olyckliga. En månad senare hade hon flyttat till sonen. För den starka, med lifvet kämpande kvinna han lemnat mottog han en grå- hårig, i förtid bruten gumma. Käthes namn nämndes aldrig mera dem emellan. Förunderliga modershjärta, stort, dyrkansvärdt i dina motsägelser! Med långa år emellan skaffade du dig dock på hemliga vägar en helsning, en upp- lysningsglimt från den värld, du för alltid skulle ha stängt bakom dig! Du visste ju dock äfven sen, hur din dotter återkom till London och där lefde ett kort olyckligt lif i äktenskap med en ovär- dig man, du visste, hur Themsen slök honom, då han rusig en kväll raglade hem från sin arena, och du tackade i hemliga böner allhämnaren där- för. Du visste, när barnet kort därefter föddes. Allt detta, innan du brast. Men för brodern var allt förintadt, fördoldt.... Gulnade blad, förvarade djupt i det lilla minnes- skrinets gömma, när sågen I senast den klara da- gens ljus? Gulnade blad, det hjärta, 1 en gång kommen att klappa, är icke mer ! (Forts.) Från Iduns läsekrets. Blondin eller brunett? Ärade Nom de plume! Ni begär ett svar af Iduns läsarinnor å er kusins fråga, hvarför brunetterna oftare bli gifta än blon- dinerna. Enligt min tanke ligger förklaringen däri, att de förra i regel besitta en högre grad af energi, det är: förstånd, skarpsinnighet, uthållighet och kraft att handla i just det rätta ögonblicket. Däremot träffar man bland de brunetta ej så ofta denna veka svärmiska, ej så litet njutningslystna natur, som kän- netecknar blondinen. Att det sistnämnda släktet därför nu ock är i af- tagande står i samband med tidsandan, som föränd- rats under seklernas lopp och människorna med den till tillväxt och förädling. Människosläktet, som helt sedt,. utvecklas från barndom till ungdom, från ung- dom till fullvuxen mognad. De blonda — de äro barnen, cendréerna — de unga jungfrurna, de brunetta — de moget vuxna. Härvid tänker jag nu särskildt på de germaniska folken. Ej vill jag förneka, att blondinen i flere afseenden i sin tur står före brunetten, särskildt i sin förmåga att genom kvinlig smeksamhet jollra ett uppbrusadt sinne till ro, så som äfven barnets smekningar kun- na verka välgörande på den äldre. Men då stora och viktiga handlingar skola utföras, är det sällsynt, att en blondin går till verket med samma kraft och skarpsinne som en brunett. Se där, hvarför jag ger er mörka kusin rätt, den aromatiska utstrålningen må nu vara hvilken som helst. Om de utdunsta blåsyra eller svafvelångor — det blir dock de brunetta, som intaga världen, och de myskdoftande guldhufvorna få allt ge vika, så som barnens lekar lemna plats för den vuxna kvinnans eftertänksamma omsorg. Här har ni, ärade Nom de plume, min åsikt i sa- ken, om jag nu blott lyckats tydliggöra den. Själf är jag cendreé och har äran teckna mig er tjänarinna Laurentia. Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet. Förslag till matordning för veckan 31 aug.—6 sept. Söndag: Soppa på grönsaker; stekt flundra; kyckling med sallad; turkiska bönor à la poulette; punschpudding. Måndag: Stufvad kalfbringa; frukt- soppa. Tisdag: Kabeljopudding; filbunke. Onsdag: Buljong med klimp; pep- parotskött med potatis; frukt. Torsdag: Griljerad oxbringa ; puré på gröna ärter. Fredag: Kokt gädda med potatis; halstrade fårkotletter; sagosoppa. Lördag: Laxpudding; välling. Recept. 1. Punschpudding. Hvetebrödstär- ningar stekas i smör. Sex till sju eller flere ägg (efter formens storlek och personernas antal) vispas väl, soc- ker, kryddor och mjölk tillsättas ; bröd- tärningarne nedläggas häruti; hälles i väl smord form, gräddas i ugn och öfvergjutes, då den serveras, med punsch. 2. Turkiska hönor à la poulette. Späda skidor rensas, och ändarne af- s-käras ; om de äro mycket späda, kokas de hela ; eljes skäras de i långa stycken ; sköljas, läggas i kokande vatten med litet salt, kokas mjuka, utan att få gå sönder, upptagas och få afrinna. Smör och litet mjöl fräses tre minuter öfver elden, något af bönornas spad jämte salt tillsättes, får koka tio minuter, afredes med ett par äggulor och smör, hvar- efter bönorna och persiljan iläggas och skakas väl. 3. Syltade körsbär. Stjälkar och kärnor borttagas, bären vägas, Samma vikt socker upplöses i litet vatten i en svltkittel och kokas till kulsocker, bären iläggas och kokas, tills lagen är kort. Aflyftas och fyllas i burkar. Skalen på kärnorna krossas, och kärnorna läggas antingen i lagen eller ock inläggas de före kokningen i bären. O. H. I). Soppor. Chokoladsoppa. I två liter mjölk ko- kar man omkring 270 gr. pulveriserad chokolad med lika mycket socker, en half stång vanilj och en nypa salt. Efter en halftimmes kokning, under hvilken man då och då borttager det skinn, som bildar sig på ytan, afreder man soppan med 5 äggulor och serve- rar den med sockerglaserade brödskif- vor. Denna soppa kan särskildt rekom- menderas för svaga och sjuka, om man i stället för vanlig chokolad tager kött- pepton chokolad. Hushållet. Att förebygga eller bortskaffa mögel på skinkor och korf. Man tager van- ligt koksalt på en tallrik och häller öf- ver det så mycket vatten, att saltet blir som en gröt. När man bestryker mög- lig korf med denna gröt, försvinner mögeln, och efter några dagars förlopp öfverdrages korfven med fina kristaller, som förhindra hvarje mögelbildning. Detta förfaringssätt användes äfven med skinkor, så snart de visa benägenhet för att mögla. Makaroni med ost. Man tager till- räckligt med makaroni af den tjocka sorten, bryter dem i stycken och kokar dem mjuka i rikligt med vatten, som bör vara lindrigt saltadt (kokar man makaronerna i en liten kvantitet vatten, bli de gärna mosiga.) Därpå låter man dem rinna af i en sikt, slår öfver dem kallt, likaledes saltadt vatten och låter dem stå, medan man gör i ordning en deg af rifven parmesanost, 1 — 3 ägg och litet mjölk. En porslinsform, som kan motstå ugnshetta, fylles hvarftals med ostblandning och makaroni ; öfverst lägger man några klimpar färskt smör, hvarpå makaronerna sättas in i ugnen att gräddas vackert gulbruna. — Med tillsättning af litet finhackad skinka och söt grädde kan anrättningen göras ännu mera välsmakande. För alt bevara citroner lägger man dem i koksalt; likväl ej så att de ligga in- till hvaranda. Äfven i torr sand hålla de sig länge. Där stjelken på citronen suttit, trycker man fast litet vax för att hindra, att luften tränger in och åstadkommer förruttnelse. Att hindra lök från att skjuta grodd. Man hänger lökarne i ett nät eller en tunn påse i en badstu, där rökning pågår. Boken lemnar smaken oberörd, men gör att lökarne ej skjuta grodd. Huskurer. Utmärkt medel mot liktornar. Af gam- malt linne klipper man en lagom stor kompress, som lägges fyrdubbel och doppas i kallt vatten. Denna lägges på liktornen och kring tån omlindas där- öfver en remsa, gummipapper, som är ungefär 10 cm. lång och 7 cm. bred. Vattenomslaget bör förnyas hvarje mor- gon och afton. Efter omkring 14 dagars bruk kan man med lätthet rifva bort den hårda valken. Omslaget förorsakar inga obehag. Trädgården. Hornspån som gödningsmedel för unga köksväxter. Om jorden i trädgårds- sängen ej är tillräckligt kraftig eller man önskar, att de unga växterna skola utveckla sig fort och kraftigt, bör man mjuka upp hornspån i vatten och öfver- gjuta dem därmed. Vill man, att ver- kan skall vara mycket hastig, kokas hornspånen i vattnet, hvarmed man vattnar växten. (Forts, af småafd. å följ. sida.) Annonser, Förlofnings-, vigsel-, födsel-, och döds- annonser, som ju särskildt beröra familjekretsarne, böra främst införas i Idun, där de mera än i någon annan tidning observeras inom ' hemmet och familjen. Priset å förlofnings-, vigsel- och födelseannonser är 1 kr. 50 öre pr st.; för dödsannon- ser beräknas priset efter det antal ra- der, annonsen upptager. [2447] LEDIGA PLATSER E n flicka, något van att undervisa, kan få ett godt hem mot att läsa med en à två små flickor. Svar till »Nioåring», Nässjö. [2445] En enkel och anspråkslös hushållerska som kan förestå ett mindre landthus- håll, får god plats 24 instundande ok- tober. Svar åtföljdt af fotografi samt uppgift om löneanspråk, insändes till Askersunds Veckoblads tryckeri, Asker- sund, (G. 21744) [2446] n anspråkslös flicka, som för sin framtida nytta önskar lära sig fotografi, kan få detta på en större landsortsatelier nu genast. Pris för hel kurs med hel inackordering 200 kr. Svar till »Framtid» under adress Norberg. [2418] Tvänne anspråkslösa och snälla flickor, som söka ett godt hem, kunna få plats i en prestgård i Lunds stift, den ena för matlagningen, den andra för barnens vård. Några om- fattande kunskaper eller skickligh. erfor- dras ej. Uppg. på pretentioner, åtföljd af pers. upplysn., rekommendationer o. om möjligt fotografi torde med snaraste in- sändas till Iduns Kedaktion i biljett märkt »Prestgård i Lunds stift». [2415] Mot fritt vivre och ett godt vänl.hem finnes pl. på landet nära Stock- holm för en ung, anspråkslös frisk och glad flicka, kunnig och villig att hjälpa en husmoder med barns vård, sömnad och husliga bestyr, samt läsa med det äldsta, som är 7 år, de öfriga 4 och 3 år. Svar till »A. W.», Iduns byrå. [2422] För,en slicllijr, S5 hushållerska finnes plats instundande flyttning på egendom i Vestergötland. Svar jämte betygsafskrifter och lönean- språk sändas till »H. K.», Lidköping, poste restante. [2419] Några flickor på 11—12 år kunna erhålla grundlig undervisning i alla skolämnen genom att deltaga i en klass, där nu blott 5 elever finnas. Mycket förmånl. vilkor. Närmare genom fru Blom, Drottning- gatan 38. Obs. ! Två helpensionärer I kunna mottagas. I (S. N. A. 2820) [2436] Westbergs oöfverträffliga Tvättpulver