Sida 28
28
På militärbanan.
gamla teckningar, fullständigade dem, konstruerade sig en graveringsmaskin, tog i tu med arbetet och hade hunnit ett långt stycke in uti det, då hela företaget afstannade af brist på medverkan från Pentz' sida. Medan han skref och hans medarbetare ritade och graverade, hade tiden gått fortare än de och många af de metoder och maskiner de beskrefvo hunnit bli gammalmodiga.
Löjtnant Ericsson sörjde dock ej mycket däröfver;'hans tankar och intresse voro nu upptagna af någonting helt annat. Uppfinnaren började röra sig inom honom, och han grubblade nu på ingenting mindre än att ersätta ångan med en annan, billigare drifkraft, — ett problem, som med korta afbrott skulle sysselsätta honom under hela hans långa återstående lif.
Den idé han nu sökte tillämpa var att låta eldslågan verka direkt på maskinen därigenom, att man vexelvis insläppte och afstängde henne på ömse sidor om cylinderkolfven. Härigenom skulle åstadkommas en drifkraft lika verksam som ångan, men med bättre tillgodogörande af bränslet. Ericsson konstruerade och lät förfärdiga sig en maskin för ändamålet — han kallade den eldmaskin — och den uppfyllde fullkomligt hans förväntningar.
Den väckte allmän beundran, men förblef ett dödt kapital. Det var en vacker och sinnrik uppfinning, sade man, men det var allt. Ingen tänkte begagna sig af den. Vårt land stod också
Källa: Project Runeberg ·