Sida 147
propositionerna, „upplästes Regeringsformen af den 21 augusti 1772, Förenings- och Säkerhetsakten af den 21 februari och den 4 april 1789, Kongl. Försäkran om allmogens fri- och rättigheter af den 4 april samma år, Riksdagsordningen af den 24 januari 1617 och öfriga författningar, som komma att lända till efterrättelse vid öfverläggningarne".
Såsom ett ytterligare bevis, att Alexander I omöjligen bekräftat för Finland 1772 års regeringsform, anför Ordin äfven den omständighet, att Jägerhorns memorial af den 26 februari 1809 om utarbetande af en ny konstitution för Finland icke ledde till resultat (II, 387 o. ff.). Huru premiss och slutsats härvid sammanhänga, visar Ordin icke, men citerar deremot en skrifvelse af Speranski till De Geer, dagtecknad den 6 juni 1809, som på det bestämdaste uppfordrar landtmarskalken att begränsa ständernas förhandlingar till de kejserliga propositionerna. „Ingenting främmande för dessa propositioner", så yttrar Speranski, „får komma under diskussion; sådan har H. K. M:ts afsigt städse varit, ehuru det ännu återstår att afgöra flera ämnen af högsta intresse för landets väl och isynnerhet för vinnande af soliditet åt dess konstitution: dessa ämnen äro af den natur, att de böra moget öfvervägas, förr än de föreläggas ständerna till behandling, och då intet ännu är förberedt för ett sådant arbete, skola alla frågor af denna art för ögonblicket sorgfälligt skjutas åt
Källa: Project Runeberg ·