Sida 46
sjelf. Han undanhåller läsaren, att då Jägerhorn i augusti 1788 var i Petersburg, såväl hans eget som de finska officerarnes memorial af kejsarinnan öfverlemna-des till rikskonseljens pröfning. Konseljen godkände i allo, att underhandlingar med finnarne inleddes: „och alldenstund Finlands förening med Sverige nu och aldrig kunde lända till vår fördel, så måste man uppställa såsom den första och förnämsta grundsatsen att vid de förestående underhandlingarna Finland afskiljes från Sverige". „Derför borde man äfven svara denne finska deputerade, att hans landsmäns motvilja mot kriget, deras vid detta tillfälle ådagalagda uppriktighet och mot Hennes Kejserliga Majestät visade rättvisa förtroende, icke kunna vara H. M:t obehagliga; och att de, om de obrottsligt framhärda i en sådan sinnesstämning, kunna vara försäkrade om H. M:ts nåd och beskydd; och att, derest de verkligen önska att så snart som möjligt göra slut på krigets olyckor och komma i åtnjutande af den fred och det oberoende, hvarefter de längta, de böra genom öfvertalning eller andra medel genast förmå den svenska armeen att lemna Finland, derstädes ofördröjligen sammankalla sin egen riksdag, på densamma förklara sig oberoende och uppgöra de stadgar, hvilka de finska ständerna sjelfva erkänna såsom de bästa till åstadkommande af sitt fäderneslands allmänna väl genom en ny styrelseform, oberoende af alla utom Gud; att dessa deras anord-
Källa: Project Runeberg ·