Sida 8
(8)
Sina betraktelser öfver slutet af Lovisa Ul- ricas lefnad framställde Adlerbeth: påföljde post- dag sålunda:
»Högvälborne etc:
Jag ber E. Exc. ödmjukast om förlåtelse om jag sista gången skref ett ostädadt bref. E. Exc. torde nen föreställa sig min rättmätiga bestört- ning öfver den stora tidning, jag örhölle och en timmas rådrum att med samma post fullgöra E, Exc:s ordres, lemnade mig ej frihet att, såsom sig borde, granska hyad jag skref; Emedlertid hoppas jag att min goda vilja vist sig, om det ock skedt på skicklighetens bekostnad, — — —
Jag kan för E. Exe., som alltid visat mig så mycken ynnest, i öfrigt ej dölja den hjört- liga fögnad, som ända intill tårar rört mig öfver det Kongliga husets reconciliation, Så klarnar Homes öförmodadt efter de svartaste moln, och de bedröfligaste liknelser tjena endast att göra en lycklig utgång i det mått glädjefulla- re, som den är olörmodligare. Jag kan ej an- nat än vörda Försynens de som så ögonsken- ligen och ständigt vakar öfver vår dyre Konung; och det dödsfalls som nu sårar hans sinne, öch hvilket snarare: återställt än betagit honom en mor, är ett ovedersägligt yedermäle al Allmak- tens obegripliga vägar att leda honom till sitt ljus och sin sanning. Tusentals reflexioner öfver denna vigtiga förändring sysselsätta stundeligen mina tankar. De äro likväl föga lämpliga att upptecknas på papperet. Och utomdess glömmer jag oförmärkt E. Exe:s dyrbara tid och min skyl-
Källa: Project Runeberg ·