Sida 182
( 182 )
poösiens mästerstycken. Jag har haft den olyc- kan — ty så nödgas jag anse det, om, min an- sökning afslås — att för honom omtala ett; po- öm kalladt Skördarne, med den känsla af för- tjusning, det vid läsningen hos mig uppväckts och allt från den stunden: har jag ej mera nå- gon ro: för denne mannens: påminnelser iom upp- fyllandet af ett löfte jag i hast vågat gifva: att han innan sin återresa till Spanien en dag skul- le. vinna den lyckan att dela min beundran. för detta gudomligt sköna arbete. Jag hoppades då på den benägna tillgång jag redan förut ägt till Herr Majoren Grefve Göran Oxenstiernas porte- feuille. Men som han olyckligtvis icke är i sta- den; jag ej vet hvarest han vistas; postgången dessutom torde fordra en längre tid; och Konsul Gahn reser om: ett par veckor till Cadix;så nöd- gas jag till den dristigheten att vända mig di- rekte till E. E. med min supplik. I anseende til ett annat poöm: Dagens Stunder, är jag väl också i samma belägenhet; men derom vågar jag ej nu nämna. Icke heller: behöfver jag säga hu- ru mycket min egennytta i allt detta är interes- serad: Nog af, att det står i E. E:s makt, att täta en olycklig sjukling ännu några stunder glöm- ma sina plågor och grafven.
Täcktes E. E. nådigt lägga detta prof till de öfrige af den ynnest, som förbinder, mig att med djup vördnad till dödsstunden framhärda
Eders Excellences aldra ödmjukaste tjenare Stockholm d. 28 Aug. 17935. —J. H. Kellgren.»
Källa: Project Runeberg ·