Tillbaka Read Runeberg

Minnen. Dikter. Philosophiska uppsatser. Utdrag ur bref

Originalsida 18
Originalsida 18
Originalsida 18
Originalsida 19
18–19

Sida 18

Och fclarna min verld!

I morgonluft tvagen, Förtjust af sin frälsning, Kring sphererna sträckte Då Psyclic sin lärd.»

Tig stilla, tig stilla!

Ty midnatten ligger Och spökena ila Omkring ös& ännu.

Din väntan är villa, Förgäfves du tigger^

Så gif dig då livila,

Tig stilla ännu!

Det ängsliga bjerta,

Det hör ej — det väntar, Det klappar och frågar Så envist alltjemnt,

Om Solen ej gläntar På dörren och tågar Att lösa dess smärta 1 tårsaligt skämt.

Källa: Project Runeberg ·