Sida 20
Som barnet leker Med diamanten!
Och tacka Honom, Lottutskiftärn,
Att dig; Han gaf blott En matt, behaglig, Drömmande aning Af det qval, som pressat Den enda tåren!
Ha! —
Den lilla fann docfe En yäg till slat Till kindens fallaska,
Att släckas der,
Sngas in och dö. —»
Mitt väsens gåta;
Jag no förstår*
I Modrens öga År jag en tår —
En tår, som skälfver de* Så allen,
Som matt förklaras 1 månans sken.
Källa: Project Runeberg ·
