Sida 29
Hennes gåtor, lydde Hennes bud. Då grydde An för mig etl hopp. Men den stränga hände Ej den ro, da sände; Och den eld, hon tände, Utan svalka, brände Lifvcts safter opp.
Dina lekars (ägnad,
Ljuft af oskuld hägnad, Mildt åt läjet fgnad, Morgondaggomregnad, Kan hon ej förstå.
Ut, att tviflä, strida, Räkna, speja, lida Hon ifrån din frida Barndomslust, du blida! Ryckte mig oekså.
Men för dig mitt bjerta Dock i saknads smärta Slog, när dunkel svärta Skymde dina bjerta Färgers spel för mig. pu har hört mig kalla,
Källa: Project Runeberg ·
