Sida 573
ÄLDRE SVENSKA RESANDE OCH AMBASSADÖRER I PERSIEN. 463
Han lemnade det eftermälet, att han varit »nitisk och beständig i den sanna religionen, trogen och flitig i sina ämbeten, väl bevandrad i vetenskaperna och i synnerhet skicklig i att tala och skrifva latin, tyska, franska, italienska, spanska, persiska och turkiska språken, samt i sitt umgänge behaglig och munter».
Ega vi om »Resare-Bengts» irrfärder endast obetydliga och fragmentariska meddelanden, så har däremot Nils Mattsson Kiöping, »skeppslöjtnant i kongl. svensk tjenst>, dragit försorg om att hågkomsten af hans ströftåg och äfventyr i den fjärran östern icke skulle med honom begrafvas. Han efterlemnade nämligen två reseskildringar, af hvilka den ena för första gången trycktes på Visingsborg år 1667 af Johan Kankel, medan den andra, »hemtad ur framledne Kongl... Råd. och Cancellie Presid. Herr Grefve Nils Gyldenstolpes efterlemnade Handlingar», trycktes i andra bandet af Loenboms »Anecdoter om namnkunniga och märkvärdiga svenska män», Stockholm 1773. Under det att den förstnämnda snarare är att betrakta såsom en geografisk beskrifning, fäster sig den senare mera vid händelsernas kronologiska ordningsföljd.
Nils Mattsson Kiöping föddes i staden Köping år 1630. Hans fader var därvarande prosten och kyrkoherden, magister Matthias Nicolai Tungemontanus, född i Stora Tuna socken i Dalarna, hvarom hans tillnamn ger en antydan. Den unge Nils Mattsson, som också antog sin födelseorts namn, fick i hemmet en sorgfällig uppfostran, innan han skickades till Vesterås skola. Men sedan fadern år 1646 aflidit, afbröt sonen studierna för att tillfredsställa sin lust för sjölifvet och begaf sig redan följande år med drottning Kristinas rekommendation till utlandet. Sedan han den 22 oktober 1656 åter-
Källa: Internet Archive ·