Sida 206
206
thetta hafwer haft sine beswär; så är thet andra nembligen freden som förwärfwat är at underhålla icke mindre konst.
Ty först är den oseden gemenichlich bland grannar at lätteligen trätor sig upspinna.
2) Ar och endels alredo många beswär emellan Danmarck och oss inritne.
3) Medh Ryssen är man icke ense om gräntsen, och til at befara poenitentiam cessionis.
4) Och med Pålachen oendelige controyersisB regni, så att een sig wäl måtte grufwa råd häruthinnan att gifwa.
Doch likwäl huru swårt det och faller, therutionan at råda; och huru omöijeligit, thet ock är fredh, och rolighet ewinnerlig at uppehålla, althenstund freden, som alla menniskliga tingh, äro ostadiga, och icke uthi mansens wåld, så är icke desto mindre wäl wärdt at man ther efter trachtar. 1) näst Guds åkallan 2) genom god försynlighet thet af wägen at taga som man finner krijgh förorsaka, 3) och ther thet omöieligit är, man tå söker sådant at upskjuta, tv tiden gifwer många lägenheter, som eljest icke före sijs kunne. 4) Att wij oss bereda med goda råd, och wäl [ther] hos betenckie hwad uthwegar wi företaga wele, ther wij uti widlöftigheet råka måste, allthenstund man icke lenger kan hafwa fredh, än eens grannar will, och förty ther bredewedh bereda the thing uthi freden som till krijget höre, hwilket ett kraftigt argument är fred at hålla.
Och allthenstund at igenom Guds wällsignelse och thesse medell wäl någon tid skall (til äfwentyrs)
Digitized by CjOOQIC
Källa: Internet Archive ·