Sida 645
645
anklagat broderns enka för det hon skyllt honom for tjuf, emedan han tagit ranta af henne for 100 R:dr, hvilka brodern gifvit honom, ehnra penningarnc, dä Bartholomens vid giftermålet ingenting egt, egentligen voro hennes egna, men att klagom&let af rådhusrätten blifvit ogilladt, ''emedan Patlesk otroligen och svikligen emot henne handlat". Pntlitz hade sedan i H of rätten besvärat sig of ver dessa ord, emedan borgmästare och råd derigenom velat tillägga honom "tjufnadsvritc" för samma gerning, hvarpå Hofrätten den 30 Juni 1617 dömde honom vara "frij för samme wijte och de "böthe för samme tillmäle och doomi«TilIa fyretijo marker", samt ålade fogden på Stockholms slott jemte borgmästare och råd alt uppenbart förkunna detta på rådhuset. 1 öfrigt har utg. icke lyckats finna uågra handlingar rörande detta mål uti Riks-Arkivet, och när konungens dom fallit är obekant.
S. 243 — 253. Den slutliga redactionen af krigsartiklarne är af Axel Oxenstjerna, hvars concept ännu finnes i Riks-Arkivet.
u 260, 261. För bestämmandet af orten och tiden, hvarifrån dessa anteckningar datera sig, äro punkterna 6 och 7 vigtiga. Deri säges att handlas skall med borgerskspet om underhåll af krigs-folket, medan de förbättra vallen och kasta igen tranchéen (löpgrafven), samt af garnisonen i staden i st. f. de 300 soldater. Staden Riga erhöll d. 5 Oct. 1621 konungens försäkran, att mot erläggande af 12,000 Thaler befrias från skyldighet att hålla 300 soldater och om 7000 Thaler för det de genom garnisonen- förbättra fästningsverken. Utrikes Registraturet 1621, f. 493, 498.
» 262. Om ett dylikt förbund, som det i utkastet föreslagna, handlar ett betankande af Axel Oxeustjei-na, dat. d. 18 Nov. 16V4, h vartill conccptet finnes i Riks-Arkivet. Att förslag i denna syftning blifvit till Nederländerna framstäldt i slutet af år 1624, synes äfven kunna slutas af konungens bref till Pfalzgrefven Johan Casimir af d. 15 Febr. 1025 (jfr s. 369).
» 267. Att i stället för "StStholIaredömet Delweig" bör läsas: ståthoUaredömets delning, synes af jemfÖrelse med s. 271, heldst det der införda "memorial** efter all anledning är skrifvet i Reval.
» 277. Hakelverk. Benämningen förekommer om de vid fästningame i Ingermanland belägna städer, och synes till sin härledning vara bcslägtadt med vårt häck och hägnad.
» v Kabak, Rysk krog eller gästgifveri.
» 280. Obs och Hake äro benämningar för jordegendom af en viss storlek eller godhet, analoga med vSrt hemman. Obs förekom blott i den af Ryssland afträdda delen af Karelen eller Kexholms län och i Ingcrmauland. Enligt K. P'örordn. om obs-talet i Kexholms län af den 27 April 1653, motsvarade en obs 15 tunnors årligt utsäde, med afdrng för "den treding af jorden som ligger i trade". Hake- räkningen brukas i Estlnud och Lifland.
» 326. Upplösningen af chiitren är grundad på en s. k. klav, som förvaras i Riks-Arkivet och hvilken visserligen är ulon bestämd tilel, men genom de deri förekommande namn lät finnes vara frSn K. Gustaf Adolfs tid. Den består blott af ett par ark i oktav. Att upplösningen lyckats, så att det blifvit en tydlig mening, är i öfrigt enda beviset alt det ar den rätta.
» 332. Budweis hade vid Böhmens uppresning 1618 med mycken ifvcr tagit kejsarens parti och försvarat sig mot de upproriska.
i> 333. Den vid dechiffreringen af detta bref begagnade clav finnes i Riks- Arkivet, inhäftad jemte fyra andra chiffre-clavcr från K. Gustaf Adolfs tid, alla i liten octav. Dera är med samtidig handstil bkrifvet: ^'H. F. N. Pfaltzgrefvens Cifror". Den för enskilda bokstäfver uppställda tabclleu har föl- . jande utseende.
Digitized by CjOOQIC
Källa: Internet Archive ·