Sida 170
aftonen icke visste, hvar Hegermann befann sig, samt att någon rapport därom icke heller synes hafva kommit honom till handa, så länge han var kvar vid Kjölen.! Påståendet åter, att Staf- feldt icke ens »ville» försöka någon försvarsstrid, beror ju ytterst på hvad han själf kunde mena, då han talade i krigsrådet om att manövrera mot fienden, tills hufvudarméen hunnit samlas. Hvad åter båda anmärkarnes uppfattning om följderna af ett anfall angår, torde en blick på krigsläget, sådant detta i verkligheten var beskaffadt den 4 augusti på förmiddagen, då Staffeldt fått alla sina trupper samlade, vara nog för att visa, hur skef den är. Nåsom förut är nämndt, hade Vegesack den 4 på morgonen endast Helsinge bataljon, d. v. s. 550 man, vid Kjölen, medan återstoden af hans kår dels var sysselsatt med Fredriksstens blockering på sydsidan, dels höll på att samla sig i Tistedalen. Någon stor svårighet hade det därför icke varit för Staffeldt att bana sig väg, äfven om den vid middagstiden till hel- singarnes wniderstöd framsända Skaraborgs-bataljonen (783 man med befäl) — måhända äfven Kalmar-bataljonen (662 man med befäl), som därefter stod närmast till — också satt sig till mot- värn, helst Vegesack ännu icke haft mera artilleri än 2 3-℔ga kanoner, då Staffeldt åter hade ett helt batteri om 8 kanoner. Men så stor var 1 alla fall icke denne senares öfverlägsenhet (2,600 man mot 1,995), att framryckningen kunnat ske med någon särdeles stor hastighet. Och redan efter några timmar hade Vegesack ytterligare kunnat sända 1 elden 2 bataljoner Verm- lands jägare (med befäl omkring 850 man) samt Dalregementets jägare (med befäl 316 man), då svenskarne varit de talrikaste. Härtill kommer, att under tiden, som striden rasat vid Kjölen, två hela svenska fördelningar haft god tid att uppmarschera vid Bergs kyrka. När denna uppmarsch fullbordats, hade Staffeldt icke haft annat val — så vida han verkligen lyckats tränga sig fram ända till Veden -— än att med sina af striden uttröttade trupper hals öfver hufvud söka sig samma väg tillbaka igen som han kommit; ty först vid Rakkestad — d. v. s. 3 (norska) mil norr om Veden — stodo några bataljoner, af hvilka han kunde vänta hjälp, då bakom Vegesack åter stod inom en (norsk) mils afstånd hufvudstyrkan af svenska arméen. Förra århundra- dets teoretici gjorde sig ofta löjliga genom sina besynnerliga konstruktioner, däri de så att säga lokaliserade å det strategi-
! Staffeldts papper i N. R. A.
Källa: Project Runeberg ·