Sida 13
Sveriges öfverhöghet, ansågo sig i stället numera som ett själfständigt folk och handlade därefter, i det de genom en "konstituerande nationalförsamling" på Eidsvold gåfvo sig en egen författning, den 17 Maj 1814, och en egen konung, danske prinsen Kristian. Det hjälpte icke att de med Sverige förbunda makterna talade allvarsamma ord till prinsen, i Juli månad; han och folket stodo fast i sitt naiva försök att på både Sveriges och Danmarks bekostnad skörda hela vinsten af händelserna. Man kan väl förstå och äfven skänka sin aktning åt den ungdomliga djärfhet, med hvilken norrmännen således vågade trotsa folkrättens klara bud och Europas vilja; det är hårdt att blifva sin oväns egendom, och nationalkänslan är en vacker moralisk drift, hvars förvillelser emot lagens kalla tvång man icke kan döma strängt. Men visserligen kunde sådana betraktelser icke trösta Sverige för förlorade länder, uppoffrade pängar och gjutet blod. Det kunde icke låta lönen på detta vis gå sig ur händerna. Således blef Sverige nu försatt i nödvändigheten att med våld återföra de upproriske till laglydnad och mot deras egen vilja gifva dem en laglig ställning i världen, med de förmåner de försmått. Efter några veckor var norska hären trängd bakom Glommen, dess högra flank kringgången, dess flygelförsvar Fredriksstad taget, dess center genombruten, hufvudfästningen Fredrikshald färdig att uppgifvas; då insågo norrmännen det dåraktiga i sitt försök, drömbilden om det egna riket försvann och i konventionen i Moss den 14 Augusti 1814 mottogo de segrarens villkor.
Men läser man nu dessa villkor så har man verkligen svårt att tro, att det är en segrare som dikterat dem — så gynnsamma äro de för Norge. Väl måste den objudne person bort, som ställt sig emellan Sverige och Norge och usurperat dess krona; men i stället lofvade Karl Johan, i kraft af konungens fullmakt, 1) att Norge skulle få behålla Eidsvoldsförfattningen (EF.) i allt som ej stred mot föreningen med Sverige, och 2) att Norge själft skulle få deltaga med sitt fria samtycke i uppgörelsen med Sverige
Källa: Project Runeberg ·