Sida 589
rm ond 41
man”äger, at hafva upfyllt naturens ändarnål , då man fullgjort de pligter, hon förefkrifvit ofs.
"Naturen hår ålagt ofs pligter'; "emot ols”Tjelfve och emot andre. De äro alla grundade i den allmänna ordningen och möjligheten af 'mennifkoflägtets förädling ochlyckfalighet. "Deras nödvändighet för detta ftora ändamål, är et tilräckligt bevis på deras rätthet och värde, och på vår fkyldighet at anfe dem för pligter,
" Uragtlåtandet 'både af pligterne emot ofs fjelfva och pligterne emot andra, föroffakar fäkert "ånger och milsnöje , men likväl mäft förbrytelfer emot de fednare. Den fom genom eget förvållande förhört fina "kropps eller finnes-förmögenheter , eller eljeft kaftat fig i plågor och elände, kan derunder åtminftone njuta en flags tröft deraf, at han vet fig enfam lida af fina fel, då deremot den, fom är brottslig emöt andra, känner den tärande förebråelfen, at tyngden af hans förbrytelfer faller 'på medmennifkor , hvars fällket- 'han icke haft rätt at upoffra. > Det är blott upfyllandet af våra pligter emot ändra, fom ' egentligen ärö 'dygder; och hvilka här kunna komma i fråga.
Olika äro mennifkors verkfamhets-kretfar,” men inom alla äger man tilfälle at
Cs Bag"
Källa: Project Runeberg ·
