Sida 704
156 AR
la tids utdrägt. "Men Bevifer' denna Lag-Riftarens tyftnad icke långt mera för mig, än för 'Er? Om man ej får tro at Lagen gillar” alt: hvad den icke ftraftar ; öm man vid all” lagtolkning bör följa den gamla Regeln, at i. de fall, der Lagens grund är lika, äro ock defs förordnanden enahanda; är det då icke naturligare at utfräcka principen om jäf emot Domare til hela Lagfkipningen, och lämpa 13 Cap. 1 $. R. B. til hvarje Embetsman, fom efter egen pröfning beftämmer ändras rätt, än at gilla fig tilet fådant undantag derifrån, i följe hvaraf en Konungens Befallningshafwande fkulle vara icke allenaft berättigad, utan ock pligtig, at döma i fin egen fak. Icke ligger, detta undantag uti de orden: alla Utfökningsmål; ty, efter 6 Cap. i $. R.: B. böra Borgmäftare och Rådmän, hvilkas jäfagtighet Ni dock medgifver, döma alla faker, fom från Känimärs-Rätt dit vädjade äro. Och. vore Konungens Befallningshafvande ovilkorligen fkyldig at af göra alla utfökningsmål , hvad berättigade shonom då at infkränka fin Embets-åt- . gärd inom et Län, et Rike, en Verldsdel. "Han borde ju då gå ut i hela: Verlden och predika utmätning :- befordra til verkftällighet — lagakraftvundna domar i Kamfchatka lika ofta fom i Sverige: od
äre
Källa: Project Runeberg ·
