Sida 735
— 187
ven i vårt k. Fädernesländl ingen nyttjar , utan fara at milstänkas för Jacobinifm. Det är fant, Thomas borde fmåningom tröfas öfver deffa vidrigheter genom det allmännare bifall, fom hams Skrifter mer och mer tilvunno fig och ätnjöto. - Hån fatte fin ära endaft i at vara nyttig, och af alla de låford han vunnit; rörde hönom intet få mycket, fom den tidningen at en Präft på landet, Vid en färfkild dertil fkedd fammankomft, upläft för fin För: - famling hans Epitre au Peuple; Alla hans pasfioner och böjelfer concentrerade fig i hans kärlek för Vetenfkaperna. Hans ytterliga nit undergräfde tidigt ; och förförde flateligen aldeles hans hälfa, Hans. pbhyfifka fammanfättning var äfven 'ovanbet känflig och fvag, och mottog lätt intrycken af hans varma "och lättrörda fjäls Man har anmärkt at han ofta vifade fig i fällfkap utan at där öpna munnen, Det fkedde ej af nycker och affe&ation; han har fjelf upgifvit orfaken dertil i et bref til en vän. ”Jag talar litet, läger han, emedan jag har den olyckan at känna lifligt, Jag kan ej med kalllinnighet tala om et ämne; få fnart jag talar, uphettas mitt blod, mina ögon uptändas , mit bröft brinner, ' En fjerdedels timmas famtal maåttar mig mera, än en hel timmas arbete ,
få
Källa: Project Runeberg ·
