Sida 104
194. faen
belägenhet , eller möjeligen ifämre villkor. när det året ockfå är till ända? Gör det (om år ännu värre, gif honom anledningar och utväg, att, med flöd af en ofullkomlig lag , undandraga fig betalningsfkyldigheten på obefämd tid; man fkall derigenom icke hafva förmådt mera, än. att fätta i utöfning hans fintlighet att fkada en annan, och hvarigenom deffa två icke blifva de enda” lidande, utan hela famhället. Vändom deffa confiderationer åt den andra fidan: hvad ondt har då långifvaren gjort för att böra fättas i ett lidande? Det fynes icke vara ett brott, att förfträcka någon ett lån af hvad man kan umbära, men han delar den brotts: liges öde då han mifshandlas, och han är ju, i detta fall, aldeles ofkyldig ; men vi hafva glömt hans vérkliga brottslighet: han är /dökande , och detta är ett fel, fom icke förfonas utan med böter. Återfägom det ännu en gång : där pasfionerne få öfverväldiga förnuftet, fkola de meft enkla grundfanningar förlora fig emot förvillelfen, man fkall höra hjertats och känflornas röft och i all välmening fkapa galenfkaper. — Skild ifrån denna ledaren, fkall nian, i ovifsheten om det fanna eller ofanna , och af fruktan att fradga för mycket eller för litet, fadna i den a
Ö
Källa: Project Runeberg ·
