Sida 8
8 mem tviftemål af mindre eller förre vårde, bör
ingen på en gång vinna emot den tredfkande och tillika lida på lagfökningen.:
Alla lagbrott böra komma under få fkyndelam rättelfe , fom möjlig är. I tviftemål är merändels alltid tidsutdrägt ett lidande för den förolämpade: i brottmål förloras ftörfia delen af ftraffets ändamål , om det icke följer få fnart på brottet, fom blotta underfökningen det medgifver.
Lagen bör vara få fulltändig, att den lemnar det möjeligen mindfia till Domarens blotta pröfning: äfven i detta fall har gamla lagen ett oftridigt företräge för den, nya; det ordet — pröfve domaren — finr nes icke deruti i någon händelfe.
Lagens verkfällighet är en bufvudfaklig del af lagen fjelf. Man fäger ofta: lagen är god, men den fötjes. icke. Då man endaft menar defs ftadgande i viffa fall, kan detta vara rätt fagdt ; men då man härmed förflår famhällets hela lags verk , då är det oriktigt; ty det är ju lagens fel att den faknar verkftällighet, och ett fel, fom både kan och nödvän: digt bör rättas.
Ett famhälle på ett någorlnnda fort omfång af land och fåledes under olika luftftrek., famt med olika naturs- och läs
gem
Källa: Project Runeberg ·
