Sida 75
mennifko. kännedom , fom Bonden i allmänhet äger: han är icke eller , fig fjelf lemnad , hård eller grym, och brottslingen delar ofta, med den blott olycklige, menfklighetens medlidande. Nu kommer en fådan ufling, efter lagens fradgande,; fkjutfad ifrån den ema ändan af Riket till den andra, in i Bondens gård, där han måfte vårdas om natten : både husbonden öch hans folk äro trötte af dagens arbete och de äro mindre vakande än fången, fom fer tillfället och betjenar fig deraf, Snarare blir Bonden för denna fin förfommelfe lagförd, än han ofta och merändels felf kan få rättvifa emot ett annatmycket fvårare förolämpande; och om han än vore en ibland de mäft aktningsvärda le: damöter af fitt fånd och fin förfamling, få blir han ändå bortblandäd med milsdå: daren och får ett nesligt kroppsftraff. Om nu Bonden är borta, hindrad eller fjuk a och målte fkicka fin fon eller dräng med förbrytaren: är detta fällfkap för en yng ling, kan hända ännu utan begrepp om brott? — Men då vi, fom bo på landet; icke få vända ögonen ifrån deffa rysliga fadta , låtom ofs åtminftone fkona läfafen ifrån blotta föreftällningen deraf, och återvändom till urfprunget. — Det är ett, aldrig nog fagdt, befynnerligt affeende la>
gen
Källa: Project Runeberg ·
