Sida 214
1842
Evangelium och stenkastning.
»Skott-Taflan».
En karikatur, med underskrift: »Skott-Tafla» eller »Jesuiternas grasserande 1842», har under veckan varit synlig i bokhandeln och samlat en mängd nyfikna kring boklådornas expositionsfönster. Den föreställer interiören af en kyrka, med en slags biktstol i midten, med påskrift: Här finnes bikt och aflat, så väl till hemtning, som att spisa på stället. — — Det hela är kanske öfverlastadt af nog många figurer, men idéen att visa jesuitismens, hyckleriets och det andliga slafveriets väsende och följder är ganska väl genomförd. Aftonbladet.
Methodist Predikanten G. Scott utsattes för förföljelse.
Den Engelska Methodist Predikanten Georg Scott, som en tid verkat vid Methodist Kapellet i Stockholm och sedermera företagit en predikoresa i Amerika, har i detta land fram-ställdt de religiösa Georg Scott. ocli sedliga förhållan-
dena som råda i Sverige såsom mycket primitiva: Vid Scotts återkomst till Sverige agiterar några dagliga tidningar mot honom för hans svartmålningar af de Svenska förhållandena och framställer Seotts verksamhet 1 ofördelaktig dager. Ett flertal uppträden i Methodist Kapellet föregick den slutliga skandalen, som egde rum Palmsöndagen d. 20 Mars 1842.
Gudstjensten afbröts af hurrarop och stenkastning.
I den härvarande methodistiska sektens kapell föreföll d. 20 Mars, Palmsöndagen ett uppträde af den mest skandalösa art. Flera Söndagar å rad har kapellet varit öfverfylldt af besökande, men den 20 var mängden deraf så talrik att äfven gatan utanför dörrarna ett godt stycke var uppfylld. Sedan andakts-öfningama börjat, afbrötos de tre eller fyra gånger af oväsen, högt tal och hurrningar.
Detta skedde först under psalmens sjungande och sedan under talet från prediksstolen. Hr Scott anmodade i början församlingen att ej lyssna till detta oljud, och då det tilltog, sökte han varna de fredsstörande; men slutligen hördes äfven fönsterrutor sönderslås och gudstjensten måste afbrytas. Hr Scott beklagade sig, att en sådan oordning kunde ske i ett christligt land 1842, och uppmanade de närvarande att taga märke på några af orosstiftarne, emedan han ämnade, på grund af det skydd, som Regeringen lofvat honom, göra saken till föremål för laglig beifran. Aftonbladet.
Rabulismen inflyttad i Helgedomen.
De fria tidningarnas oförståndiga agiterande mot Hr. Scott under flera månaders tid har då slutligen kommit så långt, att rabulismen inbrutit i sjelfva helgedomen och stört andaktens frid 1 Det var Palmsöndagen d. 20 Mars 1842, denna bragd, förmodligen »den redbara
religiositeten» till ära och helt och hållet för dess skull, inträffade, en bragd, till hvilken vi icke känna något motstycke allt sedan den tid, då Mäster Olaus Petri på Stockholms Storkyrkas Prediksstol mottogs af de församlade
åhörarna med käppar och stenar.--------
De fria tidningarna se nu sjelfva följden af deras vackra händers verk 1 Det är icke genom Hr. Scott, det är genom dem som Svenska namnet blir till spott och hån inför Europa och verlden. Hvad hade hans vittnesbörd inför några Yankees, utan alla bevis, betydt? Nu tale gerningarne! Må tempelskändarne af den 20 Mars nu framträda inför verlden och säga: »Vi äro ett christligt och gud-fruktigt folk; Hr. Scott har beljugit oss.»
Svenska Biet.
Georg Scott lämnar Sverige.
Ångfartyget Swithiod afgick för första gången i år d. 30 April till Lllbeck via
Calmar, Ystad och Rostock. 13 passagerare medfördes, bland dem Predikanten i Methodist Kapellet Hr. Georg Scott.
En förklaring i Methodistfrågan.
Jag får nämna att följderna af en Engelsk Predikants hitförskaffande måste läggas mig till last, emedan det var jag, väl icke ensam men hufvudsakligast, som dr 1825 utverkade den förmonen, mina landsmän 1826 erhöllo, då en Methodist Prest anställdes i Stockholm, och när han hemförlofvades 182g, yrkade jag samma dr, att en efterträdare ju förr desto heldre utses, hvilket ock skedde 1830. För min del har jag ej funnit någon anledning att blygas härutinnan. Ett ringa redskap i Försynens hand, att införa uti Sverige Ångmaschinen, Nykterhetsförbundet och Methodistverksamheten, finner jag, isynnerhet dd jag betraktar huru den tredje un-derstödt det andra, intet skäl att ångra någondera steget. Samuel Owen.
Källa: Project Runeberg ·