Sida 287
Svensk opinion för Danmark.
-1850
»Skandinaviskt
stridsrop.»
Svenske män och medborgare af alla stånd och klasser, alla meningar och tänkesätt, till vapen för Danmark! — Svenske män, till vapen, till vapen!
Sundets och Östersjöns lyssnande böljor bära hvarje postdag vingade bud. Preussen och Tyska förbundet hafva förklarat Danmark krig. Tyskarne vältra i rofgiriga massor in öfver Skandinaviens gränser. Man vill stympa den skandinaviska samhällskroppen, bortslita en del af densamma, bort-röfva Schleswig, som man gjort med en ännu skönare, med Finland.
När våra skandinaviska bröder ila till strid i söder — se! hur de vända sig om och blicka tillbaka! Hvad vilja de månne! Är det omsorgen om återtåget? Är det tvekan eller fruktan? Nej, nej, tusen gånger nej! — Det är oss, det är det öfriga Norden de speja efter! — Förgäfves! Vår plats står tom i det Skandinaviska kämpaledet!
Låtom oss derför skynda till snar handling — till vapen! Ännu en gång till vapen!
Svenska frivilliga till danska fronten.
-— Med sednaste ångfartygs-lägenheterna hafva flere unge män afgått för att såsom frivillige och på egen bekostnad kämpa i Danskarnas leder. Bland dessa känna vi speciellt löjtnanterna baron E. Leijon-hufvud (vid Helsinge reg.) och Silfverstolpe (Dalregem.) samt hr C. F. Örling, en bildad sjöman, som nyss tagit sin skeppare-examen, och notarien A. J. Afzelius (såsom poét känd under namnteckningen Afse).
Flottan rustar.
— Ätta stycken landstig-nings-bomb-kanon-slupar, som nu äro under utrustning vid Skeppsholmen, lära att med första afgå till danska farvattnen.
De Svenska trupperna välkomnas till Odense.
Vid Tidningen
om bataljen vid Flensborg d. 9 April 1848.
Hvad bäst i vårt hjerta flammar, det flammar med broderlig eld för dig; och Skandinaviens stammar välsigna ditt heliga krig.
Härnäst det preussaren gäller, lycka till Dannebrog! låt se du örnen fäller, så det rungar i nordanskog!
O. P. Sturzenbecker.
Svenskar dö hjeltedöden.
Danske öfverbefälhafvaren, General Hedeman, yttrar sig i slutet af sin rapport om fäktningen vid Dybböl den 5 Juni 1848 med mycket beröm om Svenska Löjtnanterne E'. Leijonhufvud och G. L. Sommelius, hvilka båda stupade efter att hafva fäktat med ovanligt hjeltemod. Norrmannen Lövenskiold erhöll en blessyr i underlifvet och har äfvenledes aflidit.
I Dansk-Tyska kriget deltogo 243 Svenskar och 114 Norrskar såsom frivillige.
Fred sluten d. 2 Juli.
Danmark behåller Schleswig.
Posten i dag bringar med sig följande notis: Danska
sändebudet kammarjunkären Quaade har till Köpenhamn kommit tillbaka från Berlin och har medfört en fredstraktat med Preussen.
V ilkoren äro, enligt obekräftade uppgifter, att Hol-stein förblifver i sitt förhållande till Tyska förbundet, men att Schleswig träder i en närmare förbindelse med Danska monarkien, utan att egentligen införlifvas med densamma.
Källa: Project Runeberg ·