Sida 378
1859
Den Norska ståthållarfrågan.
Georg Christian Sibbern.
Norsk Statsminister i Stockholm.
Revidera Unionsfordraget!
Vid Ridderskapet- och Adelns sammanträde d. 2 November 1859 väckte Grefve C. H. Anckarsvärd motion om Kongligt förslag till ny tt Unionsfordrag emellan Sverige och Norige och föreslår att: Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse anhålla, det K. Maj.t torde täckas till Sveriges Rikes Ständer och till Norges Storthing afgifva nådigt förslag huru foreningsfordraget må hunna ordnas till de båda folkens mera ömsesidiga belåtenhet för att, så vidt möjligt är, derigenom förekomma en förr eller sednare inträffande allvarsam förenings-förhållandenas brytning.
Revolutionens väg beträdd.
Vill Norge åstadkomma en förändring, i vissa afseenden, nå väl, rätta tiden är inne att derom underhandla när den af Grefve Anckarsvärd framförda motionen om revision af unionsfördraget kommer att behandlas. Skulle verkligen Norge ensidigt besluta förändringar och göra dem gällande, då är laglighetens väg öfvergifven och revolutionens beträdd.
Nya Dagligt Allehanda.
Norrmännen afskaffa Ståthållar-Embetet.
Christiania, 9 Dec. 1859.
Storthingret har bifallit J. Musæus förslag:, om upphäf-vande af det norska öfver-ståthållare-embetet, med 110 röster mot 2.
JA, VI ELSKER . . .
Ja, vi elsker dette landet, som det stiger frem furet, vejrbidt over vandet med de tusind hjem.
Elsker, elsker det og tænker paa vor far og mor og den saganat, som sænker drømme paa vor jord.
Ja, vi elsker dette landet, som det stiger frem furet, vejrbidt over vandet med de tusind hjem.
Og som fædres kamp har hævet det af nød til sejr, ogsaa vi naar det biir krævet, for dets fred slaar lejr.
Bjørnstjerne Bjørnson.
BØNSKRIFT
tn
det 16:de ordentlige Storthing
fra
Lars Heyer
Bonde
(Gustaf Clcmens Hebbe.)
— Undskyld høiagtede Storthings-mænd, at jeg bruger Folk for at henvende mig til Eder. Jeg er en Bonde fra Gudbrandsdalen, og mit Sprog, som under mine rejser i Sverige, forstodes overalt, adskiller sig saavidt fra det i vor Embets-stand og Byer indførte Tydsk-Danske Sprog, at jeg ikke godt kan bruge det, naar jeg skriver Eder til.
Agtværdige Storthingsmænd! baade I og den svenske Rigsdag ere vaaben-førende. Foreslaae Riksdagen paa en loyal Maade en Ende bragt istand paa vore Brydninger. Træd i Underhandling med den om, at den udvælger en svensk Commission, der har at komme sammen med en norsk, udvalgt af Eder, for at gjennemgaae Forslag til en Fællesforfa ttning for begge Lande.
Basis for denne Underhandling burde være: imo de svenske Stænders Ophæ-
velse, 2do Oprettelsen af et Fælledsparlament for hele Halvøen, 3tie Bestemmelse om, at Gøtheborg eller Fredrikshald blev valgt til parlamentarisk Hovedstad.
Louis De Geer.
J ustitie-Statsminister.
Vill Sverige vara stormakt?
Norskt flygblad n:o 5.
— Det är Sverige, som traktar efter att i det Europeiska statssystemet intaga en ställning, som motsvarar dess stora historiska minnen. Det är förnämligast till detta, som det önskar Norges bistånd, och det är förnämligast detta, som det genom föreningen vill uppnå, och som det hyser den oriktiga föreställningen att kunna uppnå genom att bringa Norge i ett beroende förhållande. Det är nedsättande af de förenade rikenas makt, som kommer att följa derutaf, att Norge sluter sig inom sig sjelft bakom sina fjell och vänder alla sina tankar och bemödanden uteslutande inåt, utan att bekymra sig om vare sig sina egna, Sveriges eller unionens yttre förhållanden, skall kännas såsom ett ondt af Sverige, men nästan alls icke af Norge, hvars blick ej är riktad utåt, emedan de förhållanden, i hvilka det flera århundraden igenom har befunnit sig, haft till följd, att det ej har kunnat taga någon del i verldshändelserna, och sålunda aldrig fått blicken öppen och intresset väckt för de fördelar, som följa med en stats högre ställning i staternas samfund, och för gagneligheten deraf, att nationens tankar och intressen icke äro inskränkta uteslutande till dess egna inre angelägenheter. Norge skulle ej känna saknaden af fördelar, som det ej har lärt att värdera, och Sverige skulle derför endast träffa sig sjelft och ej Norge med de klubbslag, som det riktar mot Norge, för att tvinga det till underkastelse.
Källa: Project Runeberg ·