Read Runeberg

Gustaf V och hans tid. En bokfilm. 1907-1918

Originalsida 272
Originalsida 272
Originalsida 272
Originalsida 273
272–273

Sida 272

1913

OM ISRAELITERNA.

(Ur strödda uppsatser av professor Winroth. Del VIII.)

Israeliternas framsteg inom Stockholms högskola.

Vart man vänder sig i högskolan, snavar man på en israelit och ett israelitiskt intresse. Jag vill visst icke utestänga israeliter från alla platser av inflytande. Men därifrån och till att inrymma dem en förhärskande ställning är ett långt steg, och man bör i tid tänka på deras förmåga att, där en funnit sin väg fram, hänga fast vid honom i sluten trupp och långdans samt att, väl på platsen, förvandla den till en operationsbasis för sina särskilda intressens befrämjande. Det är beklagligt att de, som skiftesvis styra vårt lands öden, alla skola vara så blinda för att det även rent lokalt brister oss nationell samling och för vad härutinnan bland annat Stockholms högskola erbjuder av möjlighet till förbättring.

Israeliternas framsteg i landet.

I min barndom visste man i Stockholm knappast om andra israeliter än de två bröderna Leja med sina gottköpsartiklar för stora och små barn. Huru annorlunda nu. Vi hava dem överallt, alltjämt i livlig köpslagan, men i större förhållanden och under ivrig inbördes handräckning, Fattigt land säga de och skuffa skrockande på varandra, men förfärligt enfaldigt folk. Ändå rätt bra att få, blott man sköter det rätt och till en början icke går bröstgänges tillväga. Så småningom förvärva inflytande, sätta högt pris på sitt och de sina och hålla dem i god belysning, suga sig fast överallt där livet flödar såsom starkast, göra sig till mellanhänder och ställföreträdare för allt och alla, uppmuntra massornas och enskildas behov och genom verkligt eller förespeglat avhjälpande få dem i sin hand, tillägna sig bestämmande inflytande på maktfördelningen och värdeförändringar och i tid flytta sig och sitt över från förlust till vinstsidan samt framför allt hålla ihop, arbeta i det tysta och låta andra löpa riskerna av misslyckat utfall och andra obehagliga påföljder. Pressen är ett

Svenska Akademien hölls under sin forne energiske ledare stängd för ej blott August Strindberg utan även för israeliter. Men så fort bålverket fallit, var man genast färdig med bot och bättring. Av Strindberg fanns väl ej längre kvar mer än minnet av en rik begåvning med de äkta svenska dragen av hetsig kamp, glädje, växlande stämningar och brusten harmoni, men dess mer av det andra med dess banala pose, ytliga gottköpsarbete och måttlösa reklam. I en enda serie tre halvsemiter med oförvanskade rasmärken under pressens mångstämmiga bifall till vad som gjorts för att avplana den samlade skulden till det svenska andelivets nydaningar.

Vi svenskar eller kanske rättare stockholmare ondgöra oss städse över våra närmaste grannar. Nå, skräcken för ryssarna är kanske naturlig i betraktande av äldre tiders erfarenhet och gramsenheten på norrmännen desslikes till följd av vad nyss inträffat, fastän vi väl själva haft skulden till våra missöden och veterligen ej förebygga deras återupprepande genom det sätt, varpå vi bära dem. Men vad har dansken, som genom oss kommit till så stor skada, egentligen gjort oss för ont? Då vi slå löst på honom, är det dock för den köpenhamnska judens skull Det är han, som bedrager och klår oss samt i sina tidningar gör sig löjlig över våra stora later — det förra enligt sin egen natur och det senare i misslyckad efterhärmning av det danska skämtlynnet och i syfte att visa bästa möjliga danska sinnelag. Får han så hem och nationalitet härstädes, blir han väl icke otrogen sin medfödda natur, men vet snart att skicka sig såsom äkta svensk och stockholmare, såväl i storslaget uppträdande som i gnat på grannarna. Skulle icke vi som äro så misstrogna mot de dock närbesläktade främlingarna på landets gränser, hava skäl att iakttaga en viss måtta i vårt förtroende till de oss så fjärran stående främlingarna mitt ibland oss? Icke bliva de så

på engång svenskar genom bosätt-

gott medel, men det är så många andra, som därigenom kunna vinnas och i sin ordning komma till användning.

270

Professor Ossian Winroth.

Född 14 mars 1852 i Stockholm. Rättslärare,

professor sedan 1907 vid den nyupprättade stats-

och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stock-

holms högskola. Juris hedersdoktor vid Jubelfesten i Uppsala 1893.

ning och naturalisation, det må nu spädas med dop eller äktenskapsförbindelser härstädes, rasolikhet

utplånas dock ej så lätt.

Källa: Project Runeberg ·