Sida 435
1926
Ur årets lyrik.
PÄR LAGERKVIST
HJÄRTATS SÅNGER
ALB. BONNIER
Pär Lagerkvist.
TORSO.
Blott du, mitt bröst, är kvar, du som kan lida,
du som kan känna smärtans djup men inte klaga.
Stoft är min mun,
i okänd mark förvittrad, stoft är min strupe,
kan sitt kval ej ropa.
Till skärvor slagna
ligger mina lemmar
bland vägens grus
att trampas utav alla.
Ej lyfts min arm
att fånga fåfäng glädje, att hälsa dagens sol, att gripa segerkransen. Ej höjs min panna
att med manlig tanke sitt öde möta.
Inte ögat vidgas
att skåda världen klart och finna ro i visshet.
Blott du, mitt bröst, är kvar. Till lidande blott stympad min ande fängslas här.
Blott du, mitt bröst —
du livets fågelrede
som skälver än,
fast fågeln lyft sin vinge
för länge länge sen.
Blott du, mitt bröst,
blott smärtans djup förskonats.
Pär Lagerkvist. Hjärtats sånger.
C. T. Holmström
GRAMINA
ALB. BONNIER
C. T. Holmström.
POA COMPRESSA.
En slö patrull med smorda bajonetter
ett kinkigt uppdrag och en arg korpral —
Vi ligga ned i söliga kolletter
en samling nummer i en jämmerdal.
Oss döljer skymning i vårt fula dike
där damm och duggregn bli vår krigarskrud.
Här stjäla tiden vi från kung och rike
och tysta retligt varje samvetsljud.
En uggla skriker. Hösten ger sin ånga. Ett höstsjukt hjärta slår med vilsna slag
och ungdomssinnet söker hetsigt fånga
en glimt av lust, en fläkt av Guds behag.
Men diket står med doft av svett och läder
— man hör en ed, som tumlar halvkvävd kring —
I våra tunga, våta kronans kläder
slå vi kring livsens ve en ledsam ring.
Hur trötthets gifter fyllt vår håg till randen
hur ledan härjar i vår unga tropp.
Jag famlar tanklöst ut med ena handen
som sökte jag i stoftet tro och hopp.
Då når i mörkret jag små kända väsen
en grupp compressa blott, med platta strån —
en vän för stunden, funnen fram bland gräsen
— ett kärt och tröstligt litet livets lån.
C. T. Holmström. Gramina.
FRANK HELLER
BALLADER TILL BRÖ- DERNA
ALB. BONNIER
Frank Heller.
I LANDSFLYKT.
Detta var landsflyktens sång på skepp som med väsande bogar
styrde på okända hav mot främmande länder sin gång.
Under det världshavens skum slog upp emot rökhyttens fogar,
hörde jag landsflyktens sång.
Skummet bar hälsning och bud från kobbar med multnande tång,
vinden ett eko av brus i milsvida mörk: nande skogar,
och i maskinernas larm och dånet av hjul och pistong
hörde jag halvglömda ljud från landet med milor och logar,
steniga ängar och hult och sommarnattfrostbiten vång.
Allt intill ljud av musik och sorlet på småstäders krogar
steg ur maskinernas sång.
Frank Heller. Ballader till Bröderna.
Det Frödingska poetstipendiet åt V. Ekelund.
Högsta röstetalet vid studenternas den 15 november företagna val till Frödingsstipendiat erhöll Vilhelm Ekelund med 383 röster. Pär Lagerkvist fick i det närmaste lika många nämligen 370. På tredje plats står Olof Högberg med 102 röster och på fjärde Ossiannilsson med 32. Deltagandet i valet synes på alla håll ha varit särdeles ringa.
435
Källa: Project Runeberg ·