Sida 450
1927
”En ungdom, en skola, ett folk.”
Den stora skolreformen genomförd i riksdagen 18—19—20 maj.
VAD SKOLREFORMEN INNEBÄR:
Samma undervisningsmöjligs heter för flickor som för gossar.
Den 6-åriga realskolan av:
skaffas fullständigt.
Beslut om upprättande av ett högre flickläroverk med gymnasium i städerna Stock: holm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg.
De fyra föreslagna statliga
högsta flickläroverken skola
bygga uteslutande på 6-klas:- sig folkskola.
Statsläroverken omdanas å de flesta orter till samläroverk.
54 kommunala mellanskolor ombildas till statliga samreal: skolor.
Den Rydén-Reuterskiöldska kompromissen genomtrumfad sedan statsministern tagit ställning mot varje uppskov.
"Siffrorna i första kammaren: 80 röster för och 62 mot; i andra: 152 röster för och 64 mot.
Hr Wohlin lämnar bondeförbundets riksdagsgrupp.
Då utgången av andra kammarens omröstning blev känd gick hr Värner Rydén fram och lyckönskade inför allt folket ecklesiastikministern. Denna episod måste räknas till den blodiga ironin i svensk riksdags historia. Hr Rydén kunde lika gärna ha klappat sig själv på axeln. Regeringen och dess ecklesiastikminister ha vid denna frågas lösning endast skenbart spelat initiativtagarens roll. Då den Ekmanska ministären bildades riktades en stark kritik bl. a. mot valet av ecklesiastikminister. Att i svaga händer lägga stora frågor hämnar sig alltid. Regeringen hade med en annan ecklesiastikminister kunnat lösa denna fråga i ett annat tecken än den riksdagspolitiska. Dagens Nyheter.
Kvinnlig överlärare.
Stockholms folkskolor ha fått sin första kvinnliga överlärare, i det lärarinnan Frida Härner av folkskoledirektionen placerats på denna post vid Gustaf Vasa folkskola.
450
Fr
Värner Rydén: »En ungdom, en skola, ett folk».
Under de båda sista skolåren
begränsas till 4 fasta ämnen,
karakteristiska för de båda
huvudlinjerna, och 3 tillvalda
ämnen, som lärjungarna äga att själva bestämma.
Inprövning i läroverken be: gränsas till ämnena moders: mål och räkning för dem som äga tillfredsställande avgångsbetyg från folkskola.
Statens hittillsvarande sam: skolor utan parallellavdel: ningar skola omdanas till 4-klassiga realskolor, byggda på 6sklassig folkskola, samt att å orter, där inom läro: verk parallellavdelningar fins nas, minst en klasserie skall bygga på vardera av resp. 4: och 6-årig grundskola.
Skolstrejken i Stöde.
Vid Västbygdens skola i Stöde skoldistrikt har sedan tre år pågått en s. k. skolstrejk. Anledningen till den beklagliga skolstriden anses vara föräldrarnas missnöje med det sätt, varpå lärarinnan skött sin disciplinära verksamhet sedan ett I1o-tal år tillbaka. Församlingens skolråd fick av folkskoleinspektör C. Nordlander ett föreläggande att till en viss dag ha satt skolan i gång, i annat fall riskerade församlingen att gå miste om statsbidraget för samtliga skolor — en summa av omkring 70 000 kr.
Den 12 nov. 1926 beslöt skolrådet att överlämna ärendet till länsstyrelsen med hemställan om handräckning för att få barnen till skolan.
Inte förrän den 15 augusti 1927 tog den segslitna skolstrejken slut. Skolbarnen från Västbygden hade fördelats på Kärtofta och Brattås skolrotar sedan Västbygdsskolan i Stöde indragits och den omstridda lärarinnan placerats i Östanåskolan.
Vid uppropet i Östanå på måndagen infunno sig de flesta till denna skolrote anvisade barn. En del voro åtföljda av sina föräldrar, vilka ådagalade en viss tvekan beträffande detta arrangemang. Barnen blevo emellertid inskrivna.
Källa: Project Runeberg ·