Sida 461
1927
Vetenskap och forskning.
Gösta Mittag-Leffler död.
I sitt hem i Djursholm avled torsdagen den 7 juli på aftonen den frejdade matematikern professor Gösta Mittag-Lelfler i en ålder av 81 år. Dödsorsaken var magblödning.
Sitt vetenskapliga rykte skapade Mittag-Leffler genom sina forskningar rörande den matematiska funktionsteorin. Han hyste en lidelsefull kärlek till den fria forskningen, obunden av alla ekonomiska, politiska och nationella hänsyn och hans kanske största insats har varit främjandet av sam-Gösta Mittag-Leffler. 2rbetet mellan forskare av olika natio-
naliteter. »Acta mathematica», den främsta frukten av dessa hans strävanden, skapades för att sammanknyta de genom 1870 års krig brutna fransk-tyska förbindelserna och blev från början ett över alla politiska motsättningar höjt organ för vetenskapligt tankeutbyte.
På sin 70-årsdag 1916 upprättade Mittag-Leffler en matematisk stiftelse under Vetenskapsakademiens förvaltning innefattande hans ståtliga villa i Djursholm och de där befintliga enastående samlingarna, ett rikhaltigt bibliotek och ett värdefullt arkiv.
Mittag-Leffler blev 1872 fil. doktor i Uppsala och samma år docent i matematik, 1877 utnämndes han till professor i samma ämne vid Helsingfors universitet, där han stannade till 1881, då han blev professor vid Stockholms högskola, vilken han varit med om att grunda. Han var högskolans förste ordinarie professor och under ett par år dess rektor. Han var ledamot av ett 30-tal utländska lärda samfund samt hedersdoktor vid sex utländska universitet, däribland Oxfords.
Frey Svenson död. Förre professorn i psykiatri vid Uppsala universitet och överläkaren vid Uppsala hospital, Frey Svensson, har avlidit den 21 januari.
Professor Svensson var en av våra allra främsta märkesmän inom sinnessjukvårdens område. Redan genom sin avhandling till medicine doktorsgraden, Psykiatrisk-psykologiska studier till jagets mekanism, väckte han ett vidsträckt intresse även utom de snävt fackliga kretsarna därigenom att han behandlat ej blott rent psykiatriska, utan även, som titeln anger, psykologiska problem.
Sedan han 1904 blivit professor i psykiatri vid universitetet i Uppsala och överläkare vid Uppsala hospital, fortsatte han sin skriftställarverksamhet med iver, ej blott inom facklitteraturen, utan även i vidsträcktare mening, som populärvetenskaplig författare. Han var Gustaf Frödings läkare under dennes vistelse på Uppsala hospital och har utgivit ett verk, Gustaf Frödings diktning.
Frey Svensson.
Svante: Arrhenius avliden.
Nobelpristagaren professor Svante Arrhenius avled den 2 oktober kl. 5,30 e. m. i sitt hem i Nobelinstitutet vid Experimentalfältet efter omkring en veckas sjukdom. Dödsorsaken var en akut
tarminflammation. Professor Arrhenius var född 1859.
Svante Arrhenius föddes: den 19 februari 1859 på Viks gods i Uppsala län. Han blev student i Uppsala 1876, fil. kand. 1878 samt fil. lic: 1884, vilket år han också disputerade för doktorsgraden. Samma år blev: han docent i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet. Efter studier i Stockholm och vid de främsta av Europas laboratorier blev han 1891 lärare i fysik vid Stockholms högskola, där han 1895 tillträdde professuren i samma ämne. 1903 erhöll han Nobelpriset i kemi — den första svensk som fick detta pris. Två år senare utnämndes han till föreståndare för Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för fysikalisk kemi. Arrhenius var hedersledamot i många utländska lärda samfund varjämte han var fil. med. och jur. hedersdoktor vid nio olika utländska universitet.
Claes Annerstedt död.
F. d. wuniversitetsbibliotekarien, en av De aderton i Svenska Akademien, Claes Annerstedt, avled söndagen den 20 november i sitt hem 1 Uppsala, 88 år ganomal,
År 1883 utnämndes Annerstedt: till bibliotekarie d. v. s. i realiteten till universitetsbibliotekets chef. Man fick enligt vittnesbörd av hans samtida så gott som nytt universitetsbibliotek i Uppsala vid ingången till nittiotalet.
År 1904 erhöll Annerstedt avsked med universitetsbibliotekaries titel och återupptog därefter sitt stora universitetshistoriska verk, »Upsala universitets historia», varav han till våren 1914 fullbordade trenne stora delar följda av omfattande urkundspublikationer. Den historiska skildringen fördes här fram till 1792. Detta Annerstedts storverk är »den mest betydande historia som något universitet äger» (Henrik Schöck). Annerstedt invaldes 1901 efter Gunnar Wennerberg i Svenska Akademien. Sedan 1897 var han medlem av Vetenskapsakademien.
Svante Arrhenius.
Cles Annerstedt.
Bengt Strömgren tar graden.
Magistergraden har tagits av en ung man i Köpenhamn, som heter Bengt Strömgren och är son till svenska astronomiprofessorn E. Strömgren, därsammastädes. Den unge vetenskapsmannen är endast 18 år gammal och liksom fadern astronom. Redan som skolpojke skrev han en avhandling som antogs till utgivning av Svenska Vetenskapsakademien. Vidare har han, tillsammans med danske ingenjören Rahbek, konstruerat en apparat för registrering av stjärnornas rörelser, vilken väckt stor uppmärksamhet.
Bengt Strömgren.
461
Källa: Project Runeberg ·