Sida 148
Kronprinsparet och prinsessan Ingrid åhöra remissdebatten den 17 januari.
Raoul Hamilton död.
Andra kammarens årspresident o. förste
vice talman greve Raoul Hamilton avled klockan 11,35 natten till den 11 ja- | nuari på Elisabethsystrarnas sjukhem. Under röstavläm-
så
Raoul Hamilton. - nandet i andra kam-
maren drabbades på förmiddagen hr Hamilton av ett sjukdomsfall och måste bäras ut till talmansrummet, dit professor Alfred Petrén, som är ledamot av första kammaren, kallades, Han konstaterade att det endast var fråga om ett svimningsanfall, troligen på grund av överansträngning. Pulsen var emellertid mycket svag. Hr Hamilton återfick för ett ögonblick medvetandet, men blev sedan åter medvetslös.
kd
Raoul Hamilton kunde räknas till det verkligt gamla gardet, i nära fyra decennier hade han varit medlem av Sveriges riksdag. Och ungefär lika länge har han varit aktiv radikal politiker. Som en av Sveriges största och förnämsta jordbrukare, fideikommissarie till Ovesholm i Kristianstads län, invaldes han 1892 i första kammaren. Han har varit medlem i ett stort antal utskott.
kd
Raoul Hamilton var född i Paris 1855.
Finansiell hjälp till angripen stat.
Konvention om finansiell hjälp till angripen stat godkändes. Hjälpen består i en på förhand utlovad lånegaranti till visst maximibelopp, för Sveriges del 1.314.000 kr. årligen.
148
Dagsböter införas.
På k. m:ts förslag har antagits lagstiftning om bötesstraffet. Böter enligt allmänna strafflagen skola utdömas i dagsböter, till antalet växlande mellan 1 och 120 allt efter brottets beskaffenhet; beloppet för varje dagsbot skall bestämmas till belopp från 1 till 300 kr. allt efter de ekonomiska förhållandena hos den dömde. Vissa förseelser ha undantagits, först och främst normerade böter, där bötesbeloppet är beroende av värdet av viss egendom, t. ex. underlåtenhet att lysa fynd eller hittegods, vilket straffas med böter högst dubbla värdet. Vidare äro undantagna en del brott, som räknas till ordningsförseelser, t. ex. sabbatsbrott, förargelseväckande beteende, fylleri, användande av ojusterade mått eller vikter. Strafflagens stadganden om visst bötesmaximum ha upphävts. Inom specialstraffrätten — utanför strafflagens område — tillämpas även dagsbotsystemet. Undantagna äro normerade böter och brott, som ej äro belagda med svårare straff än högst 300 kr. i böter. Dagsbotsystemet tillämpas även inom strafflagens för krigsmakten område, däremot ej på brott mot tryckfrihetsförordningen. Vid böters förvandling till fängelse motsvaras en dagsbot av tre dagars fängelse, två dagsböter av fyra dagars och varje följande påbörjat antal av två dagsböter av en dags fängelse; fängelsestraffet får dock ej överstiga 60 dagar. Lagen träder i kraft den 1 januari 1932.
Tredje mans rätt.
Motioner om skydd för tredje mans rätt vid arbetskonflikter avslogos av kamrarna med en från frisinnat håll framförd motivering.
och riksdag.
Ny försvarsminister.
I konselj den 19 juni entledigades statsminister Ekman på därom framställd begäran från chefskapet för försvarsdepartementet och samtidigt utnämndes statsrådet AA. W. Rundqvist till chef för försvarsdepartementet.
AA. W. Rundqvist.
Rustningspaus.
Utrikesdepartementet har den 30 oktober meddelat i enlighet med k. m:ts beslut Nationernas förbunds generalsekreterare, att svenska regeringen godtager den rustningspaus under ett år, räknat fr. o. m. 1 november 1931, vilken anbefallts i en av årets förbundsförsamling antagen resolution och definierats i en av församlingen samtidigt godkänd rapport. »Rustningspausen» har godkänts av i det närmaste 50 stater.
Ny landshövding.
K. mit har i konselj den 3 juli till landshövding i Västerbottens län utnämnt ledamoten av första redaktör Rosén.
K. m:thar nämligen beviljat nuvarande landshövdingen N. G. Ringstrand avsked med utgången av juli månad.
kammaren, Gustav
Gustav Rosén.
Riksdagen 1931.
1931 års lagtima riksdag började den 10 januari och slutade den 8 juni. Under riksdagen avlämnades 220 kungliga propositioner och skrivelser. I första kammaren väcktes 270 motioner och i andra kammaren 434.
Hlojal konkurrens.
Lag mot illojal konkurrens antogs, avsedd att träda i kraft 1 januari 1932. Lagen stadgar bötes- eller fängelsestraff för illojal reklam samt bötesstraff och skadeståndsskyldighet dande av present- eller rabattmärkes-
därest använ-
system kunde anses innebära utnyttjande av allmänhetens godtrogenhet.
Källa: Project Runeberg ·