Sida 168
FÖRSES
Ärkebiskop Söderblom på väg hem från morgonbön i Uppsala domkyrka.
+
Ärkebiskop Nathan Söderblom avled kl. 6,40 söndagseftermiddagen den 12 juli på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Tillståndet var under förmiddagen gott, men på eftermiddagen drabbades ärkebiskopen av en hjärtattack, som ändade hans liv.
Ärkebiskopen hade den 10 juli på Akademiska sjukhuset opererats för en magåkomma.
2
Ärkebiskopen förrättar kyrkoherdeinvigning i Svenska kyrkan i Berlin den 6 april 1930.
1931
Ärkebiskop Söderblom död.
Lars Olof Jonathan (Nathan) Söderblom föddes den 15 januari 1866 i Trönö, Hälsingland, där fadern var kyrkoherde. Student i Uppsala 1883, fil. kand. 1886, teol. kand. 1892, prästvigd 1893, tjänstgjorde 1894— 1901 som präst vid svenska församlingen i Paris. 1901 utnämndes han till professor i teologisk encyklopedi och teologiska prenationer vid Uppsala universitet, 1912—14 var han tillika professor i religionshistoria vid Leipzigs universitet. Utnämndes till ärkebiskop 1914.
Vid dödsbädden.
Vid dödsbädden voro församlade förutom läkarna, dr Richter och docenten Urban Hjärne, ärkebiskopinnan, sönerna Gustaf och Staffan, döttrarna Britta, Lucie och Yvonne samt deras män, domprosten Y. Brilioth, professor A. H. Runestam och domkyrkovicepastor A. Anderberg. Dessutom var ärkebiskopens studiekamrat professor U. Quensel med fru närvarande. Fyra söner befinna sig på hemväg från utlandet. Ärkebiskopen var in i det sista vid fullt medvetande och tog avsked av de närvarande en efter en.
Innan slutet kom.
Ärkebiskop Söderbloms sista offentliga uppträdande ägde rum på söndagen en vecka före hans död. Han höll då högmässan i Hanebo församling i Hälsingland vid ärkestiftets ungdomsdag. Sedan deltog han i teologkonventet i Sparreholm och återvände till Uppsala den 8 juli. Han kände sig då fullt frisk, men mycket trött, och dagen därefter lämnade han återbud till några på förhand uppgjorda sammanträffanden. På morgonen den 10 juli insjuknade han och fördes genast till Akademiska sjukhuset, där han för två år sedan vårdades för den hjärtåkomma han i många år lidit av. Denna gång var det emellertid en buksjukdom som var den direkta sjukdomsorsaken. Samma kväll före-
Ärkebiskop Söderblom efter en flygtur från Helsingfors.
togs en operation, vid vilken åtta läkare voro närvarande. Denna gick bra, och man hade de bästa. förhoppningar om att ärkebiskopens liv skulle kunna räddas. Hans hjärtlidande gäckade emellertid läkarnas förhoppningar. Vid 4-tiden på söndagseftermiddagen den 12 juli visade sig de första tecknen till en hjärtattack. Efter behandling kryade ärkebiskopen på sig ganska snart. En ny hjärtattack uppträdde dock vid 6-tiden på kvällen. Omkring en halv timme senare avled ärkebiskopen stilla.
Ärkebiskopen framför mikrofonen på Radiotjänst vid sitt föredrag för »Deutsche Wellev den 30 januari 1930.
Källa: Project Runeberg ·