Sida 354
1934
En skaldinna, två skalder.
Karin Boye. Prins Wilhelm.
FÖR AV TRÄDETS SKULL. DENNA JORD.
Karin Boye. Prins Wilhelm. f. 1900. Albert Bonniers förlag. Norstedts. f. 1884. JA VISST GÖR DET ONT. ENSAM.
Bördan som du bär är din allena, ingen finns som lyfta den förmår.
Ja visst gör det ont när knoppar brister. - y Inga oupptäckta vägar gena
Varför skulle annars våren tveka? till ett fjärran dit din längtan trår. Din är mödan
Varför skulle all vår heta längtan genom alla år.
bindas i det frusna bitterbleka? Av en okänd gudom allt blev givet. Samma gudom kräver allt igen.
Höljet var ju knoppen hela vintern. Hur du gick, du ensam gick i livet
= Hk 53 28 även med din allra bästa vän. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Innörar inne
Ja visst gör det ont när knoppar brister, var du ensam än.
so oo Mot ett tidlöst okänt leda stegen. ont för det som växer Se, det närmar sig för var minut. Och den hand som håller i din egen, du skall släppa även den till slut. Ensam tar du sista steget ut.
och det som stänger.
Ja nog är det svårt när droppar faller. Skälvande av ängslan tungt de hänger, Olof Lagercrantz. klamrar sig vid kvisten, sväller, glider — tyngden drar dem neråt, hur de klänger. 5 on DEN Svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, DÖDA FÅGELN.
ändå sitta kvar och bara darra —
svårt att vilja stanna
och vilja falla.
Olof Lagercrantz. Wahlström & Widstrands förlag. f. I0ri:
I DAG.
En önskan över alla har jag kvar i dag, när ängen ligger grön och klar.
Då, när det är värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar, I dag när svalan gör sin snabba rond
då, när ingen rädsla längre håller, högt över kullens vita blomsterstånd
faller i ett glitter kvistens droppar, I dag när nyponbuskens späda blom
- a fö a i z glömmer ait: de skrämdes av det nys; rvandlar gråa stenars fattigdom
| | - si Det är, att jag må minnas vad jag ser, glömmer ått de ängslades för färden — när denna sommar inte lyser mer.
känner en sekund sin största trygghet, O kunde nyponbuskens minsta ros till evig egendom min själ förtros.
ilar i den tillit Ir ERNIE O dröjde svalan och en blomsterflock
som skapar världen. beständigt bakom mina ögonlock.
354
Källa: Project Runeberg ·