Sida 162
1940
Katastrof vid Armasjärvi
Räddningsmanskap återvänder efter att ha letat efter överlevande från olycksfärjan.
Färja kantrade med 102 militärer ombord.
Fyrtiosex man ha omkommit. — Färjan var avsedd för 40 personer.
En fruktansvärd katastrof inträffade på torsdagseftermiddagen den 24 okt. på sjön Armasjärvi, sydväst om Övertorneå, då en färja med 102 militärer och 2 civila ombord kantrade. Trots energiska räddningsförsök av militär från land ha 46 man omkommit. De flesta av de omkomna voro hemmahörande i Norrbotten.
Katastrofen ägde rum då truppen — en avdelning från Bodens ingenjörkår — var på hemväg från övningar till förläggningen på östra sidan om sjön. Övningar hade bedrivits på andra sidan. Under överfarten använde man en på platsen befintlig civil s. k. dragfärja. Den har tidigare gått med oljemotor, men på senaste tiden dragits över sjön, som på olycksstället är omkring 800 meter bred. Vid olyckstillfället rådde klart och lugnt väder, och termometern visade ungefär 2 grader under noll.
Furir varnade chefen förgäves. Tog av kappan och räddade sig.
Färjan över sjön Armasjärvi, som var avsedd för en last av 7 000 kg hade insatts för 4—5 år sedan och aldrig varit prövad med större last än omkring 4 000 kg. Färjkarl var vid olyckstillfället 18-årige Olle Blomster från Armasjärvi by, vilken vikarierade för ordinarie färjkarlen Myllymäki.
Enligt vad Olle Blomsters fader upp-
156
ger hade denne först motsatt sig att ta ombord mer än 50 man, men med hänsyn till att det rörde sig om militär ansåg han sig tydligen inte ha rätt att vägra att efterkomma befälhavarens önskan.
Till en början gick färjningen bra. Ute på sjön började emellertid färjan till synes gå allt djupare i vattnet, vilket kan ha berott på att färjlinorna har legat djupare och att färjan härigenom dragits ned. Plötsligt iakttogs att durken i färjans främre del översköljdes av vatten, ehuru endast obetydligt. Därvid flyttade sig de ombordvarande något bakåt, och det var då katastrofen inträffade. När färjans bakdel sjönk kastade sig en del av de ombordvarande i vattnet, och såvitt man kan bedöma är det enbart dessa som ha omkommit. I och med denna avlastning blev färjan mera bärkraftig för de kvarvarande, och det är nu konstaterat att de allra flesta av dem som befunno sig på färjans främre del aldrig voro djupare i vattnet än till midjan.
Uppenbart att färjan lastats för hårt.
Om det är sant att över 100 personer befunno sig ombord på Armasjärvifärjan, så är det uppenbart att färjan var alltför hårt belastad, säger ordföranden i Torneå vägdistrikt, direktör Viktor Styrman, vid ett samtal.
Färjan är avsedd att bära en lastbil, och det har vid ett tillfälle förekommit
att färjskötarna tagit med två personbilar, vilket gått lyckligt. Man får bedöma färjans bärkraft efter denna grund, då det naturligtvis aldrig tidigare kunnat bli fråga om att fastställa något maximiantal passagerare i dessa glest befolkade bygder. Färjan har tidigare icke gått några turer efter mörkrets inbrott och var alltså ej försedd med några belysningsanordningar. Någon gång har man måst företa turer under mörker för att fullgöra viktiga färjningar, men det har varit ytterst sällsynt. För närvarande drogs färjan för hand, då motorn gått sönder. Som bilfärja var farkosten rymligt tilltagen, men det måste ändå ha rått en kolossal trängsel ombord med 100 passagerare.
Färjförbindelsen över Armasjärvi utgör anslutning mellan byn Armasjärvi vid sjöns sydöstra del samt vägen till Ekfors, som ligger några kilometer väster om sjön. Då olyckan inträffade var färjan på väg från västra till östra stranden av Armasjärvi.
Svåraste olyckan i Sverige.
Armasjärviolyckan torde ifråga om antalet dödsoffer vara den största katastrof som inträffat i vårt land i nyare tid. Ingen av det gångna krigsårets svenska fartygsförluster har var för sig krävt så många människoliv. I storleksordning närmast jämförlig med Armasjärvi står Getåolyckan den I1 okt. 1918, den hittills största järnvägskatastrofen i Sverige, då 41 personer dödades och lika många skadades. Vid Malmslättsolyckan den 16 juni 1912, då två tåg kolliderade, krävdes 22 människoliv. Sandökatastrofen den 31 augusti förra året, då det 260 meter långa träspannet för betongbron över Ångermanälven vid Lunde rasade, kostade 18 liv.
En till sin karaktär med Armasjärviolyckan besläktad sjötragedi inträffade den 12 maj 1936, då 14 flottningsarbetare drunknade i Ormsjön i södra Lappland, när deras motorbåt kantrade och sjönk. Tio liv krävdes, då en överfylld permittentbåt från torpedkryssaren »Jacob Bagge» den 29 april förra året vattenfylldes och sjönk vid Vållö i skärgården mellan Mönsterås och Påskallavik. Då räddades endast fyra av de ombordvarande. De drunknades lik återfunnos först efter hand, de sista dock ej förrän i slutet av juni samma år.
Källa: Project Runeberg ·