Tillbaka Read Runeberg

Gustaf V och hans tid. En bokfilm. 1938-1947

Originalsida 202
Originalsida 202
Originalsida 202
Originalsida 203
202–203

Sida 202

Bilden t. v. Branden rasar som värst ombord på »Klas Uggla». T. h. »Göteborg» och »Klas Horn» ha sjunkit,

medan »Klas Uggla» ännu flyter. De två vedettbåtarna i förgrunden lyckades man rädda.

Jagarna »Göteborg», »Klas Horn» och »Klas Uggla» till botten efter fruktansvärda explosioner. 33 man dödade — 17 skadade.

Trettiotre man dödades och sjutton skadades när jagarna »Göteborg», »Klas Horn» och »Klas Uggla» på onsdagen den 17 september efter våldsamma explosioner, som formligen sprängde fartygen itu, gingo till botten på förtöjningsplatsen vid Hårsfjärden. »Göteborg» bröts i två delar av den första våldsamma smällen, som hördes miltals omkring och inträffade på akterdäck.

Den oljebrand vilken så gott som omedelbart därefter utbröt omöjliggjorde snart varje tanke på att rädda fartygen. 200 meter höga eldslågor från det över en decimeter tjocka oljelagret stodo röda mot skyn och kommo vattnet och luften upp mot de tjocka vältrande molnen att redan på långt håll verka som en vulkanisk eruption.

Att katastrofen icke kom att kräva ett betydligt större antal offer kan tillskrivas den omständigheten att från två av fartygen omkring hälften av personalen vid tillfället var hempermitterad samt att den fjärde i divisionen ingående jagaren — »Stockholm» ännu befann sig på ingående efter patrulltjänst.

Explosioner dånade i en timme.

Den som först vidtog några åtgärder efter den första våldsamma explosionen var den senare tillförordnade pressofficeren på platsen, kapten Uggla, som

196

omedelbart tillkallade alla tillgängliga ambulanser från huvudstaden. Likaså anmodades sjukhuscentralen i Stockholm att ställa 200 sängar till förfogande. Ambulanserna kunde emellertid efter några timmar återvända hem sedan större delen av de skadade tagits ombord på lasarettfartyget »Prins Carl».

Något som oerhört försvårade möjligheterna till hjälp och till bärgning av fartygen var den kraftiga oljebrand som nästan omedelbart efter de första explosionerna utbröt på »Göteborg». Elden spred sig snabbt över till de två andra jagarna tills alla tre lågo omvärvda av de skyhöga lågorna och den tjocka röken. Det var oljebranden som definitivt gjorde all räddning utesluten. Endast ett depåfartyg, »Niord», som låg i närheten av explosionsstället, lyckades man släpa ut på säkert vatten.

Docent Harry Söderman i spetsen för en stor stab medarbetare från statens kriminaltekniska anstalt tillkallades omedelbart efter olyckan och har igångsatt omfattande undersökningar.

Sabotage antas ha vållat jagarkatastrofen på Hårsfjärden. Sabotage antas ha vållat jagarolyckan på Hårsfjärden den 17 september 1941 finner fältkrigsrätten vid kustflottan, som den 11 juni 1943 meddelade sitt beslut.

Fältkrigsrätten uttalar att undersökningen icke helt utesluter möjligheten av

Kondoleanser från konungen.

Med anledning av olyckan har konungen riktat följande telegram till chefen för marinen:

Djupt uppskakad av den så sorgliga och fruktansvärda olyckan som drabbat vår flotta uttalar jag mitt varma deltagande och beder Dig att till de omkomnas och skadades anhöriga framföra min djupt kända medkänsla.

636.000 kronor insamlade för jagarolyckans offer.

Insamlingen för jagarolyckans offer avslutades officiellt den 6 oktober. Insamlingen hade då avsevärt överskridit halvmiljonstrecket.

Chefens för marinen kommitté meddelar att sammanlagda beloppet uppgår till 551 349 kr. På privat väg insamlades ytterligare inemot 100 000 kronor, varför den slutgiltiga siffran kom att lyda på över 636 000 kr.

att katastrofen förorsakats av olyckshändelse av något slag, men att särskilt på grund av att annan antaglig orsak icke kunnat utpekas övervägande sannolikhet talar för att den orsakats genom uppsåtlig skadegörelse, vars förövare dock icke kunnat anträffas. Målet har därför avskrivits från vidare handläggning.

Källa: Project Runeberg ·