Sida 27
tig storbatalj ibland allt det slödder, som fanns om bord. Det blef dock icke fred, förr än man lyckats slå jern-kedjor omkring somliga af orostiftarne. Att så länge vara inpackad inom några bräder, tycktes icke passa för allas konstitution, åtminstone kunde märkas, att somligas milda sinnelag liksom började surna.
Utomordentligt befängda historier berättades väl Innu, men liksom i förtret, och sentimentala tilldragelser meddelades i förtroende, utan att det interesserade nå"on.
7 O
och oaktadt man liksom mer och mer kände sig; släcrt
O C
med hvarann, i den mån man vande sig vid föreställningen, att allas våra lif hängde på samma spik, tror jag icke derföre, att någon emotsåg skiljsmessan från dessa anförvandter med någon särdeles stor rörelse.
Alen så länirc vi ännu voro tillsamman, anså"s det
“ 7 cT
dock som en pligt att försöka mildra tidens långsamhet för hvarann, och äfven jag fick derföre redogöra för min person och min sändning till Indien. Det intresse Drottningen to" i min fram "ån" och de rekommendatio-
C? O Ö O
ner, med hvilka jag hade blifvit utrustad, tillskyndade mig förespeglingar om ett mycket ynnestfullt emottagande af generalguvenören, Lord Canning, oeli generalbefälhaf-varen, Sir Colin Campbell; jag skulle således få ypperliga tillfällen att se kriget på nära håll, hvilket ju ock var det es;entli"a ändamålet med min resa. Militärerna om
O
bord taflade i att gifva mig de bästa råd oeh upplysningar, och en omständighet, som dervid påpekades såsom den icke minst vi"ti"a för mitt företags utförande, var att
O o t- i
alla dertill erforderliga ut"ifter voro lemnade helt oeh
c CD
hållet till mitt eiret förfogande oeh diskretion. Ja" kunde
O C o
följaktligen ega skäl att anse mig hafva farit åstad under
Källa: Project Runeberg ·