Sida 170
1884
Första motionen om Qvinnans rösträtt.
Motion N:o 49.
Af Herr F. T. BORO:
Om ändringar i 14 och 19 §§ af Riksdagsordningen, rörande valrätten.
De steg, som i Sverige de senaste årtiondena tagits för att bereda qvinnan fri- och rättigheter, som motsvara hennes anlag och förmåga, In-gifva förhoppning om att man skall vara benägen att tillerkänna myndig qvinna, hvilken skattar lika mycket till komun och stat som mannen samma politiska rättigheter som denne. Man har omsider gifvit qvinnan samma komunala rättigheter som mannen, hvarför då ej också gifva henne rättighet att deltaga, på samma villkor som den politiskt röstberättigade mannen, i valet af dem, som skola stifta de lagar, hvilka äfven hon skall lyda och hvilka inverka äfven på hennes llf? För min del förmår jag ej upptäcka någon skymt af skäl för tillbakasättandet af ifrågavarande kategori af qvinnor och tillägger, 1 detta fall stolt öfver mitt fosterland, att mera värda och värdiga qvinnor, än Sverige i gångna tider haft och än i dag eger, har ingen nation att uppvisa. Hvarför skulle vi då icke också vara de förste att anvisa qvinnan den högsta offentliga hedersplatsen vid vår sida, den politiska fullmyndighetens och likställighetens? Det är, 1 sanning, vi, ej hon, som deraf skola skörda den största äran.
Stockholm den 26 Januari 1884.
för qvinnan debatteras i Andra Kammaren
den 5 April 1884.
Fredrik Teodor Borg.
Tidningsman. Född i Landskrona 18 sept. 1824. Student i Lund 1841. Grundade i Stockholm 1849 i förening med N. P. Nordin tidningen» Reform», som snart upphörde. Är sedan 1855 redaktör för »Öresundsposten» och sedan 1879 ledamot för Helsingborg af riksdagens andra kammare.
Valrätt och valbarhet
Slafvinna och madonna.
Herr Borg: Geijer yttrade såsom bekant, »att menniskan äx ett sent begrepp i historien». Man torde kunna säga att qvinnan är ett än senare begrepp, i det hon icke ens ännu är till sitt väsende begripen, alldenstund föreställningen om henne sväfvar emellan docka och engel, emellan slafvinna, som kan säljas såsom ett dödt ting, och den heliga jungfrun, som man gjort till Guds moder.
Folk eller bara manfolk?
Herr Friherre Stackelberg: Riksdagen, sådan han nu är sammansatt, representerar icke svenska folket, utan på sin höjd manfolket. Det sägs att qvinnans egenskaper äro så olika mannens, att hon derför icke bör hafva samma rättigheter som han. Jag
vågar påstå motsatsen. Just derför att hennes egenskaper äro olika mannens, bör hon vara representerad vid riksdagen, emedan riksdagen eljest icke representerar hela folket.
Det blir som det är.
Herr Liss 01. Larsson: Jag tror för min del att, om man bifölle hvad här är föredraget, det hvarken skulle komma att skada eller gagna, utan att det på det hela taget komme att blifva som hittills.
Turnyr och trångboddhet.
Herr Gr ef ve Sparre: Om jag således skulle biträde motionen, så vore det under uttryckliga vilkor, att qvin-nan också blefve valbar till Första Kammaren. Jag tycker också det
vore bra obilligt mot Första Kammaren att icke unna äfven den ag-rement af hennes närvaro. Så egennyttiga böra vi väl icke vara, att vi vindicera fruntimren endast åt oss sjelfva. Den anmärkningen vill jag likväl göra, att vi för närvarande äro väl trångbodda för att kunna mottaga de nya representanterna. Jag frågar, om herrame tro, att damerna, så kostymerade som modet fordrar, kunna komma fram på dessa trånga gångar och nöja sig med det lilla utrymme, som här bestås oss. Gud vet om förslaget låter sig genomföra, innan vi byggt om riksdagshuset. Men dermed tycker j ag också vi böra skynda på, så att rummet blir tillräckligt stort.
Motionen af slogs i Första Kammaren utan votering, i andra med 53 röster mot 44.
Källa: Project Runeberg ·