Read Runeberg

Oscar II och hans tid. En bokfilm

Originalsida 189
Originalsida 189
Originalsida 188
Originalsida 189
188–189

Sida 189

i885

Svanjagten vid Ekolsund 4 sept.

Kort derefter fördjupade sig några af båtarne, särskildt konungens och prinsens af Wales, in bland strandvassen, genom hvars täta snår roddaren, stående akter ut, stakar sig fram. Efter ett ögonblick höres åter ett skarpt skott, och nu lyfter sig en hvitskimrande svanflock med tunga, brusande vingslag ur vassen; men han gör blott en lof omkring sjön och slår åter ned ett stycke längre mot norr. De ståtliga djuren tyckas ha svårt att tro, att jagten gäller dem.

Svanjagten på Ekolsund 4 sept. 1885.

Vid 149-tiden lade kronoångaren Sköldmön, förd af löjtnant Wilhelm Eckerman, ut från Drottningholm. Den hade om bord ett litet jagt-sällskap, ifördt de mest pittoreska kostymer. Jägame voro H. M:t konungen af Sverige, tronföljaren till det stora brittiska riket, svenske kronprinsen och prins Eugen, engelske kronprinsens svit, lord Suffield, den ifrige sportsmannen, i brun sammetsjacka, helhvita nankinsbyxor, gula damasker, grofva smorläders-skor och spetsig tyrolerhatt, mr Hald »the artist» ifrigt sysselsatt med att fylla sin skizzbok m. fl. och följande svenskar: öfverhofjägmästaren An-karcrona, kabinettskammarherrarne von Arbin och grefve Rosen, major Harmens, frih. Oskar Dickson, norske kammarherren Egeberg, kapten L. Palander, löjtnant Ny-blæus, löjtnanten grefve De la Gardie.

Vädret var till en början godt, men mulnade småningom och då Sköldmön löpte in i Ekolsundsviken, föll ett lätt duggregn. Båtar mötte i viken, och sällskapet begaf sig genast i småbåtar upp till Hjelsta-viken, den egentliga jagtplatsen.

Hofjägmästaren P. Seton, hvilken som bekant är engelsk undersåte, rodde sjelf i en liten båt ensam för sin höge gäst, prinsen af Wales. I hvar sin båt befunno sig för öf-rigt konungen, kronprinsen och prins Eugen. Konungens båt, som var i téten, utmärktes med en stor hvit flagga. I de vidsträckta vassame Stakades båtarne fram, och snart började skotten att smälla.

Jagten sköttes, enligt fackmäns utsago, utomordentligt väl vid Ekolsund. Svanarne äro verkligen, åtminstone vid Ekolsund, förtjenta af namnet tamsvanar, man kan ibland ro midt i bland dem, men vid det k. jagtsällskapets ankomst blefvo de, då skotten började smälla, så småningom uppskrämda, och

man såg en flock af omkring 40 stycken flyga upp.

Skotten höras nu allt tätare, och lätta rökslöjor uppstiga. Svanarne flyga högt, och många bommar göras.

Kronprinsen ledsnar först på jagten. Han kom åter nästan en timme före de andra och medförde som jagtbyte en stor präktig svan. En god stund derefter kommer prins Eugen. Han har också fält en svan. På bryggan uppläggas så småningom den ena svanen efter den andra, och jägarne söka fördrifva tiden med att pryda sig med svanfjädrar.

Omsider komma de k. båtarne. Fotograferna stå färdiga vid sina apparater, och teckname taga fram skizzböckerna. Konungen har skjutit två af de ädla djuren, engelske tronföljaren ett.

Tillsammans skötos endast tretton stycken. En del svanar blefvo skad-skj utna och dessa skulle under de närmaste dagarne uppsökas och dödas. Tillsammans lossades omkring 125 skott. Nya Dagligt Allehanda.

1 89

Källa: Project Runeberg ·