Sida 237
1
9
John Ericsson död.
Newyork, fredag,
John Ericsson, [-varmluftsmaskinens-] {+varmluftsmaski- nens+} och monitorens uppfinnare har aflidit härstä-des, den 8 mars. *
John Ericsson, yngre broder till vår berömde jem-vägsbyggare, den i fri-herrligt stånd upphöjde Nils Ericsson, var född vid Långbanshyttan i Verm-lands län den 31 juli 1803 och hade således vid sin bortgång uppnådt den aktningsvärda åldern af 85 år och något öfver 7 månader.
John Ericsson.
Från allmänheten.
Skall John Ericsson hvila i främmande jord?
Vår aflidne berömde landsman John Ericsson var, oaktadt den långa tid han varit från sitt födelseland frånvarande, ännu alltid svensk till själ och hjerta och han gaf upprepade bevis på sin kärlek till »gamla Sverige».
Många svenskar, som gerna skulle vilja se den store uppfinnarens minne så mycket som möjligt hugfästadt hos oss, framställa derför — i fall det ej skulle visa sig att John Ericsson sjelf uttalat en önskan i motsatt rigtning — den frågan:
Bör ej John Ericssons lik flyttas till Sverige?
Frånfället.
Newyork Herald London upplaga lemnar följande detaljer om John Ericssons död, som tidningen erhållit i ett kabeltelegram dateradt den 8 mars.
Kapten John Ericsson den ryktbare uppfinnaren, dog kl. 12,30 denna morgon i sin bostad 36 Beachstreet af cystilis. Han hade lidit af den Brightska njursjukdomen sedan ett par veckor tillbaka, men med sin energi och bestämdhet hade han nekat att intaga sängen, förrän han blef absolut nödsakad dertill af sjukdomen. Hans helsotillstånd hade ända sedan årets början varit mindre tillfredsställande.
Ericsson fortfor att arbeta ända till ett par veckor före sin död. Hela hans uppmärksamhet var koncentrerad på konstruerandet af den bekanta solmaskinen, på hvilken han arbetat i åtskilliga år. När han såg slutet nalkas, uttryckte han sitt beklagande öfver att han ej fick lefva länge nog för att kunna öfverlemna denna uppfinning till veriden i komplett skick. Solmaskinen upptog hans tankar ända till den sista timmen; och när han på sistone endast kunde tala i en hviskning drog han till sig sin förste ingeniör och gaf honom slutliga instruktioner för fortsättandet af instruktionsarbetet samt aftvang honom ett löfte, att arbetet å maskinen ej skulle upphöra.
Den aflidnes sista önskan.
I ett bref skrifvet i Newyork den 10 september 1886 till en framstående person här i staden yttrar John Ericsson följande:
»Jag känner blott ett hemland. Hellre må mitt stoft få hvila under en grushög i svensk jord, än under ett marmormonument i detta land.»
En ensam man.
Inga sörjande anförvandter stodo vid hans sista läger. John Ericsson gifte sig för ett halft århundrade sedan i London, men hans maka dog kort derefter och lemnade inga barn. Han har ingen anhörig i Amerika.
John Ericssons testamente.
En engelsk tidning meddelar att John Ericsson testamenterat 4,000 £ till sina systerbarn, 3,000 £ till öfver-direktören Ellworth, 1,000 £ till kommendören Adler-sparre, 1,000 £ till friherrinnan Adlersparre och 1,000 £ till en grefve von Rosen i Stockholm.
öfver John Ericsson innehålla de engelska tidningarna och i synnerhet fackorganen för uppfinnare och in-geniörer under förra veckan synnerligen sympatiska biografier.
237
Källa: Project Runeberg ·